Man brukar säga att 50 till 60 procent av det som diskuteras i en kommun eller region påverkas av beslut härifrån Europaparlamentet.
Det är inte helt lätt att navigera i EU-politiken.
För det första fattas besluten på tre olika nivåer: Lagförslagen kommer från kommissionen, där en representant (kommissionär) från varje medlemsland är representerad.
Sedan behöver förslagen få ja från både ministerrådet, där alla regeringar representera, och från Europaparlamentet, där folkvalda politiker sitter.
Det är vilka som ska sitta i parlamentet vi röstar om den 9 juni.
För det andra organiseras våra svenska politiker i olika partigrupper, där de bildar egna "EU-partier" tillsammans med andra partier med liknande ideologier. Totalt finns sju sådana grupper.
Kanske är det detta – att det är lite krångligt att förstå – som är förklaringen till att endast 55,3 procent av svenskarna röstade i EU-valet 2019. Det är i alla fall en av orsakerna, tror Moa Mårtensson, statsvetare vid Uppsala universitet.
Kan man inte bara rösta lika som i riksdagsvalet?
– Det kan man och den klassiska skiljelinjen mellan höger och vänster är en bra kompass även i EU-politiken. Men folk tenderar att rösta mer fritt och ta fler risker i EU-valet, eftersom regeringsmakten i Sverige inte står på spel.
Moa Mårtensson är statsvetare och docent vid Uppsala universitet och både forskar och undervisar om EU.
Sverige sitter på 21 av Europaparlamentets totalt 720 stolar. Och det kan skilja sig stort hur mycket en enskild svensk politiker kan påverka, konstaterar hon.
– En parlamentariker med goda internationella nätverk kan göra jättestor skillnad. Långt tillbaka har vi ju haft till exempel Marit Paulsen som jobbade med djurskyddsfrågor, och Jytte Guteland som jobbat med klimatpolitik. Men en ordinär politiker utan stora nätverk och förmåga att förhandla får ingen stor påverkan.
Så vad är det man röstar på?
– Man kan ju rösta på en person naturligtvis. Men annars är det viktigt att tänka på de stora linjerna, vilken partigrupp kommer parlamentarikerna ingå i och vad driver den gruppen för frågor? Gärna också ett steg till: vilka koalitioner kan partigruppen tänkas bilda i de frågor man själv tycker är viktiga? EU:s relativt ambitiösa klimatpolitik har till exempel drivits fram av vänsterkoalitioner, medan den mer strikta migrationspolitik som just beslutats drevs fram av högerkoalitioner.
Hur tar man reda på allt det här?
– Jag tycker att det är roligt att göra valkompasser. Sedan är nättidningen Europaportalen väldigt bra, och Europapodden i P1, tipsar Moa Mårtensson.
Vet du inte hur du ska rösta? Gör valkompassen här: