För knappt tio år sedan var tron på vindkraft stark i Östergötland. Den nya generationens verk restes på slätten av grannar som gått samman för att skaffa tillgång till billigare el och för att bidra till omställningen till förnyelsebar energi. Till detta lockades de av ett stödsystem, elcertifikat, som då liksom nu ska stimulera omställningen.
Sverige ligger högt på listan av länder som bygger ut vindkraft i snabbast takt. Vindkraften står idag för drygt tio procent av den förnyelsebara elproduktionen i landet och enligt alla prognoser ska den fortsätta att växa. Men i Östergötland står det mesta som handlar om vindkraft och stampar. Ett nytt vindkraftsbolag föreslås av den politiska majoriteten i Linköping, men förslaget har mött hård kritik och skickats på återremiss.
Ett par nya projekt manglas i länet, bland annat det i Marviken i Norrköping. I kväll tas förmodligen ett för vindkraften negativt beslut i kommunfullmäktige i Norrköping. Projektet har mött motstånd från naturvårdsorganisationer, fritidsgäster och boende. Det väntar också ett nytt besked från försvarsmakten. Sist var beskedet positivt, men vad kommer det att vara denna gång? I Söderköping och Valdemarsvik dras ytterligare ett större projekt i långbänk. I förra veckan kom ett positivt besked från försvarsmakten, men än är inte sista ordet sagt. Nästa instans är Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation - för andra gången.
Det är de kustnära projekten som kan vara de enda lönsamma alternativen för vindkraft i länet. I Mjölby står sextiosex av länets hundrafyrtiosju möllor. Där kommer de med all sannolikhet sakta men säkert försvinna. Försvarsmaktens stoppområde lägger en våt filt över stora delar av den vindkraftspark som finns i länet och ett totalstopp för nya i ett område som täcker två tredjedelar av länet.
Det låga energipriset gör att nya investeringars lönsamhet ifrågasätts, även om de som i det föreslagna kommunala vindkraftsbolaget i Linköping, skulle ligga utanför länets gränser. Till det kommer att de som satsade på vindkraft när framtidstron på förnyelsebar energi stod högt i kurs och utbyggnadstakten var som störst, hotas av konkurs och de är många i Östergötland där pionjärandan var god när det begav sig.
Oscar Björnson är enhetschef för vindkraft på Mjölby Svartådalens energi (MSE). Det kommunala energibolaget har satsat på vindkraft och äger sex stycken. Närmare femtio vindkraftverk är dessutom anslutna till ett med tiden väl uppbyggt nät som årligen förser cirka 4 500 normalstora villor med hushållsel. Han tycker att det är bra att diskussionen om försvarets embargo i en cirkel med drygt fyra mils radie runt Malmens flygplats väcks till liv.
I en triangel med spetsen utanför Linköping och basen mellan Motala och Ödeshög står de allra flesta av länets vindkraftverk. De står på slätten därför att det blåser där. I stort sett hela denna tårtbit hamnar i försvarets stoppområde. Anledningen till att här inte ska finnas några höga byggnader är att det bedrivs helikopterutbildning på Malmen i fredstid och under ofred ska plan och helikoptrar kunna flyga på låg höjd från Malmen för att inte riskera att upptäckas av fiendens radar.
Det är argument som kan begripas, men är det rimligt att försvaret lägger vantarna på den västerut pekande tårtbiten där länets bästa vindförhållanden uppmäts, undrar vindkraftens förespråkare. Borde det inte gå att åtminstone släppa ifrån sig det område på arton procent av stoppområdet där mellan åttio och nittio procent av länets vindkraft produceras? Det finns exempel i andra länder där försvarets intressen och vindkraftens kan förenas, menar de.
– I nationellt perspektiv är Försvarsmaktens stoppområde runt Malmen ingen stor sak. Men för oss i Östergötland betyder stoppområdet en sakta men säker död för vindkraften, säger Oscar Björnson.
Även om verken rustas och servas så länge som möjligt, måste de till sist bytas ut. Helst till större, modernare och effektivare vindkraftverk. Men för det har försvarsmakten satt stopp. Inga verk får bytas ut. Oscar Björnson siar att det om tjugofem år inte finns vindkraftverk kvar i området, om det inte sker något på politisk nivå. Försvarsmakten är inte kompromissvillig, dess syfte är att på sikt få bort alla vindkraftverk i området. Bara ett politiskt beslut kan ändra på det menar han.
De som byggde kring 2MW:s vindkraftverk från 2005 och 2013 (den tidens nya generation verk) byggde när investeringskostnaden, elpriset och stödet för förnyelsebar energi var som högst. Nu dras de med ekonomiska problem. I Östergötland finns cirka trettio sådana vindkraftverk som byggdes av ett tiotal ägarkonstellationer under den perioden. Det är enligt uppskattning från Svensk vindkraftsförening hundratals personer som äger andelar i verken.
Nu är elpriset rekordlågt och det marknadsanpassade stödet har därmed halverats. Kalkylerna har visat sig slå fel. Många av dem som byggde då har precis råd att betala räntor på lån och service för att hålla verken igång. Andra står på randen till en konkurs. Det är framför allt de som lånat mycket till investeringen som drabbas. De större aktörerna kan rida ut stormen.
Stödsystemet för förnyelsebar energi måste ändras anser Svensk vindkraftförening som framför allt företräder ägare till enskilda och andelsägda verk i mindre parker.
– Många har en besvärlig situation med banker som hotar att dra in engagemangen då man inte klarar amorteringstiden. Bankerna skriver ned värdet på verken under vad som amorterats, säger Mats Weinesson, Svensk vindkraftförening.
Den rådande situationen har framför allt orsakats av att utbyggnaden av vindkraft har gått så snabbt samtidigt som kärnkraft och vattenkraft fortsatt producerar i stort sett lika mycket el som när utbyggnaden tog fart. Till det har konsumtionen av el minskat. Resultatet är ett överskott av el. De som satsade på vindkraft under den aktuella perioden har ironiskt nog själva bidragit till sin prekära situation.
Svensk vindkraftförening tycker att detta är orättfärdigt och jobbar på ett förslag till stödsystem hjälper till att säkra investeringen för dem som var med i starten av den kraftiga utbyggnaden av vindkraft i Sverige när marknaden var het och vindkraftverken dyra. Föreningen vill att stödsystemet ska ha ett golv, ett garanterat stöd som tryggar gjorda investeringar och gör att framtida investerare vågar satsa.
Återigen står hoppet till politiken, kanske finns en öppning när den regeringstillsatta energikommissionen lägger fram sitt underlag till en långsiktig och bred politisk överenskommelse om framtidens energipolitik. Det ska ske vid årsskiftet.
Till sist orsakade det föreslagna vindkraftsbolaget som majoriteten i Linköpings kommun ville starta en högröstad debatt. I fokus står frågan om lönsamhet. En satsning på vindkraftverk är för riskfylld och kalkylen är allt för optimistisk, menar kritikerna varav några hellre vill låta Tekniska verken sköta en eventuell kommunal satsning på förnyelsebar energi. Förslaget skickades på återremiss vid senaste fullmäktigesammanträde. Vindkraftsbolagets vara eller icke vara ligger i politikernas händer,
Elpriset är lågt och lönsamheten i branschen är dålig, det råder inget tvivel om det. Det vittnar inte minst energijätten Vattenfall om, som redovisar ett negativt resultat för 2015. Men Vattenfall aviserar i sin bokslutsrapport en fortsatt omställning till förnyelsebar energi där vindkraften är central. På hemsidan framgår att Vattenfall ska investera elva miljarder kronor i vindkraft de nästkommande fem åren Investeringarna ska ske i Sverige, Tyskland, Holland och England.
Det finns nämligen en positiv sida av myntet. Den politiska viljan att fasa ut energiproduktion av fossila bränslen till förmån för förnyelsebara med låga eller inga koldioxidutsläpp är fortsatt stor. Dessutom innebär kombinationen snabb teknikutveckling och låga elpriser att vindkraftverk aldrig har varit så billiga och effektiva som nu.
– Det känns tufft att inte få ställa upp dem. Att inte få möjligheten att fortsätta utbyggnaden och omställningen till förnyelsebar elproduktion på grund av militärens stoppområde, säger Oscar Björnson, MSE.