BÄde ja och nej, sÀger Jonathan Josefsson, vid Linköpings universitet.
â Ă tminstone sĂ„ lĂ„ngt man kan se nu. Vad som hĂ€nder framĂ„t Ă„terstĂ„r att se.
Jonathan Josefsson forskar kring frÄgor om barn, demokrati och politik. Han leder i ett forskningsprojekt som handlar om hur barn Àr representerade i internationella förhandlingar, bland annat inom klimatomrÄdet.
Just nu pÄgÄr klimatmötet, COP26, i Glasgow. MÄnga hÀvdar att det Àr lite av ett ödesmöte. Det Àr nu som vÀrldens lÀnder ska komma överens om vilka ÄtgÀrder som mÄste till för att inte temperaturökningen ska börja klÀttra mot 2 grader eller över.
Vid klimattoppmötet i Paris, 2015, kom vÀrldens lÀnder överens om att vidta ÄtgÀrder för att temperaturökningen skulle hÄlla sig under 2 grader. Siktet var instÀllt pÄ 1,5. Det Àr sex Är sedan. I dag Àr forskarkÄren delad nÀr det gÀller möjligheten att begrÀnsa temperaturökningen till 1,5 grader.
Redan nu syns konsekvenser, av det en majoritet av forskare sĂ€ger beror pĂ„ mĂ€nniskans pĂ„verkan pĂ„ klimatet. ĂversvĂ€mningar, torka, stormar och brĂ€nder bland annat.
Den del av mĂ€nskligheten som utgörs av barn och unga â 30 procent av jordens befolkning Ă€r under 18 Ă„r â kommer att leva mycket lĂ€ngre med konsekvenserna av stigande temperaturer Ă€n de som tar besluten i dag.
I somras presenterade Svenska FN-förbundet en rapport som visade att den viktigaste frÄgan för ungdomar Àr klimatet. SÄ vilken möjlighet har barn och unga i vÀrlden att pÄverka besluten just nu i Glasgow?
â PĂ„ ett sĂ€tt Ă€r möjligheterna bra, eftersom FN ger unga möjlighet att delta i förhandlingarna. Men det finns ocksĂ„ en rad hinder som har med ekonomi, visumregler, pandemiregler â i Afrika Ă€r vaccinationsgraden fem procent â och andra praktiska begrĂ€nsningar som gör att möjligheten för unga att delta pĂ„ ett meningsfullt sĂ€tt Ă€r begrĂ€nsat, sĂ€ger Jonathan Josefsson.
Han var sjĂ€lv i Glasgow veckan före mötet och intervjuade nĂ„gra av de 400 delegater i Ă„ldrarna 18â35 Ă„r (medelĂ„ldern cirka 25 Ă„r) som hade ett eget möte inför konferensen. Delegaterna arbetade intensivt med att slutföra ett dokument â âGlobal Youth Statementâ â som överrĂ€cktes till mötets president, Alok Sharma, vid invigningen.
Grunden till dokumentet Àr röster frÄn 40 000 unga runt om i vÀrlden och arbetet med att sammanstÀlla detta har pÄgÄtt under ett Ärs tid.
En nackdel Àr att av de 400 unga delegaterna kommer cirka 50 in pÄ toppmötet. Att sedan fÄ nÀrvara vid förhandlingar krÀver att man har en biljett och antalet för de unga (Youngos) har med kort varsel begrÀnsats till 4 biljetter.
Han ser i dag tvÄ riktningar i ungdomars klimatengagemang. En dÀr unga föredrar att mötas under mera ordnade former och i dialog hitta lösningar.
Den andra delen anser att protester ger bÀttre resultat.
â MĂ„nga hĂ€vdar ocksĂ„ att unga mĂ€nniskor bara anvĂ€nds som "youth washing". Det Ă€r fint att synas med ungdomar. Men dĂ„ fĂ„r unga bara ett symbolvĂ€rde och inget pĂ„verkansvĂ€rde
Men vad tycker unga Àr viktigt?
â Mycket av vad de unga krĂ€ver i det 80-sidiga dokumentet, Ă€r sĂ„dant politiker skulle kunna stĂ€lla upp i allmĂ€nhet, sĂ€ger Jonathan Josefsson.
Det handlar om att begrÀnsa utslÀpp, begrÀnsa uppvÀrmning och rÀttvisa. Men framför allt vill de att lÀnderna ska presentera konkreta handlingsplaner för hur 1,5 gradersmÄlet inte ska överstigas.
Det Àr deras framtid som stÄr pÄ spel.