Liu-forskaren ser hinder för unga röster i klimatmötet

Barn och unga Àr de som kommer att leva lÀngst med konsekvenserna av den klimatpolitik som vÀrlden för just nu. Har de nÄgon möjlighet att fÄ sin röst hörd?

Unga klimataktivister protesterade centralt i Glasgow pÄ St George Square.

Unga klimataktivister protesterade centralt i Glasgow pÄ St George Square.

Foto: Jonathan Josefsson

Östergötland2021-11-09 17:30

BÄde ja och nej, sÀger Jonathan Josefsson, vid Linköpings universitet.

– Åtminstone sĂ„ lĂ„ngt man kan se nu. Vad som hĂ€nder framĂ„t Ă„terstĂ„r att se.

Jonathan Josefsson forskar kring frÄgor om barn, demokrati och politik. Han leder i ett forskningsprojekt som handlar om hur barn Àr representerade i internationella förhandlingar, bland annat inom klimatomrÄdet.

Just nu pÄgÄr klimatmötet, COP26, i Glasgow. MÄnga hÀvdar att det Àr lite av ett ödesmöte. Det Àr nu som vÀrldens lÀnder ska komma överens om vilka ÄtgÀrder som mÄste till för att inte temperaturökningen ska börja klÀttra mot 2 grader eller över.

undefined
Unga klimataktivister protesterade centralt i Glasgow pÄ St George Square.

Vid klimattoppmötet i Paris, 2015, kom vĂ€rldens lĂ€nder överens om att vidta Ă„tgĂ€rder för att temperaturökningen skulle hĂ„lla sig under 2 grader. Siktet var instĂ€llt pĂ„ 1,5.  Det Ă€r sex Ă„r sedan. I dag Ă€r forskarkĂ„ren delad nĂ€r det gĂ€ller möjligheten att begrĂ€nsa temperaturökningen till 1,5 grader.

Redan nu syns konsekvenser, av det en majoritet av forskare sĂ€ger beror pĂ„ mĂ€nniskans pĂ„verkan pĂ„ klimatet. ÖversvĂ€mningar, torka, stormar och brĂ€nder bland annat. 

Den del av mĂ€nskligheten som utgörs av barn och unga – 30 procent av jordens befolkning Ă€r under 18 Ă„r – kommer att leva mycket lĂ€ngre med konsekvenserna av stigande temperaturer Ă€n de som tar besluten i dag. 

 I somras presenterade Svenska FN-förbundet en rapport som visade att den viktigaste frĂ„gan för ungdomar Ă€r klimatet. SĂ„ vilken möjlighet har barn och unga i vĂ€rlden att pĂ„verka besluten just nu i Glasgow?

undefined
Ungdomsdelegaterna rÀcker över det 60-sidiga dokumentet som bygger pÄ samtal om klimatet med 40 000 unga vÀrlden över, nÀr klimatmötet inleddes i Glasgow.

– PĂ„ ett sĂ€tt Ă€r möjligheterna bra, eftersom FN ger unga möjlighet att delta i förhandlingarna. Men det finns ocksĂ„ en rad hinder som har med ekonomi, visumregler, pandemiregler – i Afrika Ă€r vaccinationsgraden fem procent – och andra praktiska begrĂ€nsningar som gör att möjligheten för unga att delta pĂ„ ett meningsfullt sĂ€tt Ă€r begrĂ€nsat, sĂ€ger Jonathan Josefsson.

Han var sjĂ€lv i Glasgow veckan före mötet och intervjuade nĂ„gra av de 400 delegater i Ă„ldrarna 18–35 Ă„r (medelĂ„ldern cirka 25 Ă„r) som hade ett eget möte inför konferensen. Delegaterna arbetade intensivt med att slutföra ett dokument – ”Global Youth Statement” – som överrĂ€cktes till mötets president, Alok Sharma, vid invigningen. 

Grunden till dokumentet Ă€r röster frĂ„n 40 000 unga runt om i vĂ€rlden och arbetet med att sammanstĂ€lla detta har pĂ„gĂ„tt under ett Ă„rs tid.

En nackdel Àr att av de 400 unga delegaterna kommer cirka 50 in pÄ toppmötet. Att sedan fÄ nÀrvara vid förhandlingar krÀver att man har en biljett och antalet för de unga (Youngos) har med kort varsel begrÀnsats till 4 biljetter.

Han ser i dag tvĂ„ riktningar i ungdomars klimatengagemang. En dĂ€r unga föredrar att mötas under mera ordnade former och i dialog hitta lösningar. 

undefined
Fridays for Future protesterar mot mötets president, Alok Sharma i samband med att ungdomsmötet avslutades och dokumentet Global youth statement, överrÀcktes.

Den andra delen anser att protester ger bÀttre resultat.

– MĂ„nga hĂ€vdar ocksĂ„ att unga mĂ€nniskor bara anvĂ€nds som "youth washing". Det Ă€r fint att synas med ungdomar. Men dĂ„ fĂ„r unga bara ett symbolvĂ€rde och inget pĂ„verkansvĂ€rde

Men vad tycker unga Àr viktigt?

– Mycket av vad de unga krĂ€ver i det 80-sidiga dokumentet, Ă€r sĂ„dant politiker skulle kunna stĂ€lla upp i allmĂ€nhet, sĂ€ger Jonathan Josefsson.

Det handlar om att begrĂ€nsa utslĂ€pp, begrĂ€nsa uppvĂ€rmning och rĂ€ttvisa. Men framför allt vill de att lĂ€nderna ska presentera konkreta handlingsplaner för hur 1,5 gradersmĂ„let inte ska överstigas. 

Det Àr deras framtid som stÄr pÄ spel.

Varmare – vad hĂ€nder dĂ„?

Om temperaturen ökar 1,5 grader kommer extrema vĂ€rmeböljor att bli vanligare. Havsytan stiger och hotar mĂ„nga lĂ€nder. 

90 % av korallreven försvinner vid en temphöjning Ă„ 1,5 grader. Ännu varmare sĂ„ kan de helt försvinna och ta med sig arter som lever pĂ„ och kring reven.

Ekosystemen förÀndras, vÄr boreala skog i Nordeuropa, alltsÄ gran- och tallskog hotas.

Antalet klimatflyktingar kommer att öka. Redan i dag tvingas mellan 15 och 20 miljoner fly sina hem pÄ grund av vÀderrelaterade naturkatastrofer

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!