TillvÀgagÄngssÀttet kan verka kontraproduktivt med tanke pÄ att Sverige vill utrota mÄrdhunden. Genom att slÀppa ut mÄrdhundar i södra och mellersta Sverige ska man fÄ koll pÄ om och i sÄ fall hur snabbt som de upptÀcks. Djuret Àr listat som invasiv av EU, vilket innebÀr att den inte ursprungligen hör hemma hÀr och kan pÄverka ekosystemet negativt. Om mÄrdhunden reproducerar sig mycket finns det en risk för spridning av allvarliga sjukdomar och parasiter.
Men metoden att slÀppa ut mÄrdhundar har visat sig fungera förut. I norra Sverige finns konstant ett tjugotal steriliserade och gps-försedda mÄrdhundar som det sÄ kallade MÄrdhundsprojektet skickat ut. Gps:en gör det möjligt att följa dem i realtid, som en prick pÄ en karta. NÀr pricken stannar pÄ en plats i nÄgon vecka har mÄrdhunden ofta hittat en partner, och dÄ tar sig en jÀgare till platsen. Sedan projektet startade 2009 har man tagit mer Àn hundra mÄrdhundar.
Och nu söker alltsÄ mÄrdhundar efter artfrÀnder Àven i andra delar av Sverige. I vilka lÀn som de har slÀppts ut Àr hemligt, men i sökandet efter en partner kan mÄrdhunden lÀgga mÄnga mil bakom sig.
â Det Ă€r ett viktigt projekt eftersom det skulle fĂ„ oerhörda konsekvenser om mĂ„rdhundarna blir för mĂ„nga. Det Ă€r en art som inte finns hĂ€r naturligt och som Ă€r suverĂ€na pĂ„ att föröka sig. Blir de för mĂ„nga kan de stĂ€lla till med mycket elĂ€nde, sĂ€ger jĂ€garen Leif Thomsen, aktiv i Ăstergötlands jĂ€gareförbund.
För att spana pÄ djuren tar MÄrdhundsprojektet hjÀlp av jÀgare och viltkameror. Sedan förra Äret Àr det fritt fram att sÀtta upp kameror pÄ sin jaktmark och mÄnga jÀgare har i dag Ätelkameror. En Ätelkamera sitter vid en Ätel, det vill sÀga en plats dÀr jÀgaren lÀgger ut mat för att locka dit djur. Om nÄgonting rör sig vid platsen registrerar kameran det och skickar en bild till jÀgaren.
â Tanken med projektet Ă€r att man ska utnyttja alla Ă„telkameror som redan finns. FĂ„r en jĂ€gare syn pĂ„ mĂ„rdhund i sina bilder sĂ„ ska man rapportera in det, sĂ€ger Leif Thomsen.
Under sina 40 Är som jÀgare har Leif Thomsen aldrig sett en mÄrdhund. Till vardags hÄller han frÀmst koll efter vildsvin. Skulle det nu istÀllet dyka upp en mÄrdhund pÄ bilderna menar Leif Thomsen att han skulle kÀnna igen den ganska lÀtt. Samtidigt Àr mÄrdhundar inte helt lÀtta att identifiera. Varje Är fÄr JÀgareförbundet in flera hundra observationer bara i södra Sverige och hittills har det alltid visat sig vara ett annat djur, inte sÀllan grÀvling.
â Vi har inte kunnat bekrĂ€fta att det finns mĂ„rdhund i södra Sverige Ă€n, men vi har fĂ„tt in tips om det i sĂ€kert tio Ă„rs tid. De flesta djur vi fĂ„ngar in fĂ„r vi tips om frĂ„n allmĂ€nheten, sĂ€ger Fredrik Dahl, projektledare för MĂ„rdhundsprojektet.
MÄrdhundsprojektet syftar Àven till att testa om det varningssystem som man i dag förlitar sig pÄ fungerar; om de gps-försedda mÄrdhundarna syns pÄ jÀgarnas kameror kan man tÀnka sig att Àven andra frÀmmande arter skulle göra det.
â I bĂ€sta fall kommer vi kunna konstatera att om exempelvis en tvĂ€ttbjörn slĂ€pps ut sĂ„ kommer den att bli upptĂ€ckt. Och om det visar sig att ingen jĂ€gare fĂ„r nĂ„gon bild pĂ„ mĂ„rdhundarna sĂ„ Ă€r det ocksĂ„ viktigt att veta, dĂ„ mĂ„ste vi hitta nya sĂ€tt att upptĂ€cka invasiva arter, sĂ€ger Fredrik Dahl.