– Tittar man på de avvikelser vi har så har det har alltid förekommit att någonting försvinner nu och då, säger Eva Fremner, verksamhetschef på Klinisk kemi. Det var mest problem i början när vi flyttade hit.
– Men det är ingen patient som har kommit till skada. Någon kan ha fått förlängd svarstid och det ser vi ju allvarligt på eftersom vi mäter svarstider hela tiden.
Prover från vårdcentraler
Drygt 4 000 analysprover per dag hanteras på Klinisk kemi. Proverna kommer från länets vårdcentraler och sjukhuskliniker och de mesta akuta ska få svar inom en timme, övriga ska besvaras inom tre, fyra timmar.
– Vi är fortfarande inte riktigt i hamn att till hundra procent svara på de mest akuta inom en timma och det jobbar vi på, säger Eva Fremner.
Hur viktigt är det att svarstiderna hålls?
– Svarstiden är jätteviktig. Det kan vara fråga om liv och död om vi inte kan leverera ett svar. Läkarna vet inte hur de ska behandla patienten innan de får det här svaret. Men något sådant har inte hänt.
Att svarstiderna inte hålls – är inte det allvarligt?
– Nej inte som vi har bedömt det.
Är inte det en fara för patientsäkerheten?
– Du kan aldrig säga att du får hundra procent, allt funkar inte alltid perfekt.
Fler avvikelser
Enligt skyddsombudet Birgitta Lundberg ställs 80 procent av patientdiagnoser utifrån labbets provresultat. Hon berättar att det skett en ökning av avvikelser.
– Ett tag var det mycket felregistreringar men nu har det varit jättefå på slutet, säger Marie Savén, enhetschef.
Men det är knappt något som syns på de siffror som Eva Fremner presenterar. Mellan 1 januari 2015 och 10 juni 2016 har 204 avvikelser rapporterats.
– Ser man till mängden varje dag så är det inte mycket, säger Annette Svensson, en av enhetscheferna på Klinisk kemi.
Många rutinprover
Enligt Eva Fremner är siffrorna baserade på de mest allvarliga avvikelserna som när andra kliniker får fel provsvar. De avvikelser som görs inom Klinisk kemi leder ofta inte till något.
– Det är bara sådant som slinker igenom våra egna barriärer som kan bli fel och som kan drabba patienten, säger hon.
Att labbprover även har försvunnit är inte heller något som äventyra patientsäkerheten, enligt Eva Fremner.
– Mycket är rutinprover som att följa upp blodtrycksmedicin eller diabetespatienter som kollas en gång om året. Det är skillnad om ett akutprov om hjärtinfarkt skulle försvinna. Vi har inte fått till oss att någon patient kommit till skada.
Hur mår personalen?
– Några har varit sjukskrivna naturligtvis och det har ju tagit mycket jobb för enhetscheferna, det har varit ganska mycket rehabiliteringar. Man kan tycka att det bara är att ringa in vikarier, men det finns knappt några biomedicinska analytiker.
Hur är den fysiska arbetsmiljön i dag?
– Vi är inte mål än. Det var ingen som talade om att nya maskinen skulle låta så mycket. Personalen skulle inte vara vid maskinen så mycket utan sitta i det avgränsade rum som vi kallar för buren. Men folk måste vara ute vid den hela tiden. Vi är inte nöjda med ventilationen, det blåser och drar för mycket och vi ska ha fler möten med leverantörerna.