Åtgärderna för att bromsa corona-pandemin kan leda till att människor känner sig isolerade, ensamma och dricker mer alkohol än vanligt.
Systembolagets försäljning i mars ökade med nära tio procent och det finns farhågor om – och tecken på – att den minskade rörligheten i samhället gör att alkoholrelaterade våldsbrott flyttar från krogen till hemmen.
Men även i "normala" tider har riskkonsumtion av alkohol stora effekter.
– Ungefär 2 000 personer dör i Sverige varje år av medicinska orsaker till följd av alkoholkonsumtion. Dessutom är alkohol till stor del involverat i våldsbrottsligheten så det är självklart ett folkhälsoproblem, säger Björn Trolldal, forskare och utredare vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
Som riskbruk räknas alkoholkonsumtion som "ökar risken för skadliga, fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser".
Region Östergötlands rapport "Har hälsan blivit bättre?" från 2019 visar att 16 procent av östgötarna hamnar i riskbruksgruppen. Den siffran är densamma som för riket i övrigt.
Rapporten visar att skillnaden mellan grupper med olika utbildningsnivåer har ökat. Vanligast är riskdrickandet bland män med endast förgymnasial utbildning. Och gruppen med allra störst riskbruk, 33 procent, är män i åldern 16–29 år.
Men statistiken är inte entydig – särskilt inte när det gäller ungas drickande.
– Under de senaste tio åren har alkoholkonsumtionen i Sverige minskat med åtta procent, säger Björn Trolldal.
Vilka är det som dricker mindre?
– Män dricker fortfarande mest men har minskat sin konsumtion och närmar sig kvinnorna, vars konsumtion ligger kvar på samma nivå, säger Trolldal.
Vad ligger bakom den minskade drickandet?
– En tänkbar orsak är att alkoholkonsumtionen hos ungdomar i årskurs 9 och i gymnasiet minskat under en lång följd år. Denna utveckling har pågått i 10–15 år och innebär att fler kommer in i vuxenlivet som lågkonsumenter.
Även dryckesmönstret har ändrats över tid.
– Vi dricker generellt lika ofta som förut, men mindre vid varje tillfälle, säger Björn Trolldal.