Målet med de nya riktlinjerna är att den östgötska kvinnosjukvården inom primärvården ska bli jämlik. De vårdcentraler som hittills inte har utfört gynekologiska undersökningar får nya krav på sig. Frågan är hur jämlik vården blir när allmänläkarnas erfarenheter av gynekologi skiljer så mycket.
– Vi har en specialistutbildning inom allmänmedicin som dels har gynekologi med olika målbeskrivningar som vi ska uppnå för att bli specialist, säger Daniel Mella, specialist i allmänmedicin och ordförande på Distriktsläkarföreningen i Östergötland. Sedan åligger det var och en som specialist att vidmakthålla, följa och uppdatera sig inom de olika tillstånden. Men det handlar inte om avancerad gynekologi.
Finns det risk för felbedömningar?– Jag kan förstå att sådana farhågor men jag ser också att utifrån uppdragets avgränsning så gjordes en bedömning att det var rimligt utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Dealen med det här är att vi ska få en tillgång till gynekologiska specialister och ta hjälp av dem när det behövs. Ett annat perspektiv som vår förening framfört är att primärvården behöver förstärkas rent generellt.
Varför väcker det här så starka reaktioner tror du?– Det är en stor förändring när det gäller tillgängligheten till specialistsjukvården. Det är också en del av kroppen som är lite mer laddad och privat. Men om man tittar på grundutbildningen så var det en del som omgärdades av mycket förberedelser för att göra den här undersökningen.