I den östra länsdelen granskas just nu förlossningsvården efter att Inspektionen för vård och omsorg tagit emot flera lex Mariaanmälningar och klagomål där sena beslut om kejsarsnitt fått allvarliga konsekvenser. Häromdagen kunde du läsa om två läkare på Vrinnevisjukhuset som fått kritik efter att en pojke fått en bestående hjärnskada i samband med förlossning.
De senaste 25 åren har andelen kejsarsnitt ökat från 10,9 procent till 17,7 procent i genomsnitt för hela riket, visar en rapport från 2014 av Socialstyrelsen. I Östergötland är motsvarande siffra 11,6 procent vilket är det lägsta i landet. De ansvariga på kvinnokliniken i Norrköping ser det låga antalet kejsarsnitt som ett kvitto på en bra förlossningsvård.
– Det kopplar vi ihop med att vi blir bättre och bättre på att jobba i team och vara mer observanta under förlossningens gång, säger Katri Nieminen, medicinskt ansvarig läkare, på förlossningsavdelningen på Vrinnevisjukhuset.
Sett ur ett ekonomiskt perspektiv är kejsarsnitt mer kostsamt än en vaginal förlossning. Men pengar är inget skäl till att minska antalet kejsarsnitt, enligt Katri Nieminen.
– En vaginal förlossning där det går dåligt är också dyrt i långa loppet så det finns ingen ekonomi i det. Målet är att få mammor och barn som mår bra även på lång sikt.
Det finns en rad nackdelar med kejsarsnitt, berättar hon. Vid en vaginal förlossning sätts ett signalsystem i gång som förbereder både mamman och barnet på livet utanför.
– Vi ser också att barn som förlösts med kejsarsnitt ofta har svårare att komma igång med amningen och att hålla värmen.
En vaginal förlossning påverkar också de vita blodkropparnas funktion som är viktigt för immunförsvaret.
– Längre fram ökar risken för allergier och diabetes. Och några väldigt ovanliga blodsjukdomar är vanligare bland snittade barn, säger Katri Nieminen.
Även mamman kan få komplikationer i samband med ett kejsarsnitt, bland annat ökar risken för blödningar och infektioner både vid och efter operationen.
– Om kvinnan var designad för att föda med kejsarsnitt så skulle vi ha en dragkedja på magen, säger Katri Nieminen.
Samtliga planerade kejsarsnitt i Östergötland görs på Vrinnnevisjukhuset förutom de som kräver specialistsjukvård som görs på Universitetssjukhuset i Linköping. Varje år deltar 120 förlossningsrädda kvinnor i en särskild stödgrupp för att få hjälp med sin rädsla.
– Det är lika många som är rädda för att behöva genomgå kejsarsnitt, säger Katri Nieminen.
Forskning visar att mellan 50 och 60 procent av kvinnorna brukar ta tillbaka sitt önskemål kejsarsnitt efter att ha fått den typen av stöd.
Kvinnokliniken jobbar regelbundet med patientsäkerhetsfrågor. Varje dag gås alla förlossningar igenom, en del mer på djupet om det uppstått komplikationer. Personalen genomgår också en särskild form av teamträning inför akuta situationer.
Dessutom tränar personalen regelbundet på fosterövervakning och att förlösa med instrument som sugklocka där en naturtrogen attrapp får agera kvinna.
– Vi vill rusta oss för vårdskräckscenarier innan de händer. Vissa saker händer så väldigt sällan men vi måste ju kunna hantera dem ändå. Det är otroligt tråkigt när det inte går bra.