Det är två år sedan äldremottagningen på Vrinnevisjukhuset fick stänga. Detta trots protester från politiker, patienter, anhöriga och trots att äldre mådde bättre, fick färre dagar på sjukhus och att risken att dö sjönk med 30 procent. Men eftersom kostnaderna visade en uppåtkurva på nio procent sade Region Östergötland nej till en fortsättning.
– Kostnadsökningen skulle sannolikt inte kvarstå om äldremottagningen hade fortsatt, säger Anne Ekdahl som var ansvarig för projektet. Eftersom det var ett projekt hade vi inga fasta tjänster och vi hade tyvärr en ganska stor omsättning på sjuksköterskor och läkare.
– Dessutom medför levande patienter en kostnad, det gör inte döda, säger hon.
Hon är påtagligt frustrerad över att man i Östergötland inte verkar förstå vilka vinster som en mobil, geriatrisk mottagning innebär. Sedan hon flyttade från Norrköping häromåret försöker hon nu bygga upp en fungerande geriatrik i nya hemorten Helsingborg. Målet är att öppna äldremottagning med samma upplägg. Och i bagaget har hon med en färsk, forskningsstudie som utvärderar samtliga tre år som äldremottagningen bedrevs. Den ger en vetenskaplig tyngd mot den tidigare utvärderingen av projektets två första år, enligt Anne Ekdahl.
– Resultaten visar att vi statistiskt sett endast behövde ta hand om 10 patienter för att rädda ett liv över tre år. Dagarna på sjukhus sjönk med nästan 30 procent vilket också minskar risken för att den äldre blir förivrad, ramlar eller blir felmedicinerad. Resultaten kan inte förklaras av slumpen.
Resultatet var en effekt av det teambaserade omhändertagandet av äldre. Patienterna kunde vända sig till en och samma instans oavsett åkomma. De kunde få ordning på läkemedelslistorna som ofta inte var uppdaterade och riskerade fel-, dubbel- eller undermedicinering. Likaså var journaler ofta bristfälliga. Uppgifter som att en patient hade en begynnande demens fanns ibland inte med, vilket kunde göra att äldre gick miste om viktig behandling.
I utlandet har man börjat få upp intresset för treårsresultaten, bland annat i USA. Nyligen fick Anne Ekdahl en vetenskaplig artikel publicerad i en av de största amerikanska, geriatriska tidskrifterna JAMDA,där hon har presenterat äldremottagningens samhälls- och hälsovinster.
– De kunde med deras kompetens se värdet av studien som visar att överlevnaden är signifikant bättre.
Hon har tidigare även skrivit om projektet i den europeiska tidskriften EGM, (European Geriatric Medicine).
– Vi beskrivit vår verksamhet så noga att den går att kopiera i hela landet, ja, i hela världen. Men här hemma visas inget större intresse. Jag kontaktas fortfarande av ledsna patienter som undrar när vi öppnar.
Hon tror sig veta vad motståndet beror på.
– En förklaring kan vara att det utmanar befintlig sjukvårdsstruktur och att man behöver omfördela resurser från övrig slutenvård till geriatrik vård och anpassa en del av öppenvården till vård som baseras på CGA.
CGA står för Comprehensive Geriatric Assessment, ett begrepp som utvecklades i England under 30-talet av kirurgen Marjory Warren som blev grundaren till den moderna geriatriken. Kärnan i arbetssättet är ett helhetsperspektiv på den äldre människans livssituation.
– Sedan dess har många studier visat att CGA-baserad vård på sjukhus ger bättre behandlingsresultat för sköra äldre än vanlig vård, säger Anne Ekdahl.
Anne Ekdahl åker fortfarande till Vrinnevisjukhuset med jämna mellanrum eftersom hon är studierektor för geriatriska klinikens sju ST-läkare. Där emellan tar hon vara på varje tillfälle att belysa äldremottagningarnas vinster.
– Jag sprider budskapet nu främst i Helsingborg, men även nationellt, hos pensionärsorganisationer och jag har varit med och planerat Tema Åldrande på Nya Karolinska Sjukhuset.
Det senaste året har hon även presenterat studieresultaten på Forskarforum på Läkarsällskapet i Stockholm och på Geriatriska Kongressen i Oslo.
– Så jag gör så gott jag kan hela tiden, säger hon.
Är det något som kan få dig att ge upp?
– Nja, jag är lite ledsen över att sjukvårdskunniga, som borde ha en viss utbildning i vetenskapligt kunnande, inte förstår skillnaden på en projektrapport och en randomiserad kliniskt kontrollerad interventionsstudie som ger högsta graden av evidens och gör resultaten överförbara till andra verksamheter.