Tillsammans med två kolleger skrev han nyligen en debattartikel om vikten av att fånga upp dem som efter covid-19-sjukdom uppger att de är hjärntrötta och har dimhjärna, även flera månader efter sjukdomens debut.
Det är symtom som för läkare är välkända efter olika typer av hjärnpåverkan, allt från cancerbehandling till traumatiska hjärnskador.
– Vi har alla redan tiotusentals patienter som lider av sådana neurologiska besvär, säger Michael Axenhus, som i sitt arbete som forskare och doktorand i neurogeriatrik träffar många covidpatienter.
Han och kollegerna Anders Wimo och Bengt Winblad befarar att effekterna av covid-19 kan bli betydligt mer långdragna än någon trott.
– Det handlar om omfattningen. Aldrig förr i modern tid har en sjukdom spridit sig så snabbt och drabbat så många.
Vad oroar mest kring det?
– Att det uppenbarligen inte krävs att man har varit allvarligt sjuk i covid-19 för att få långdragna symtom. Även lindrigt sjuka riskerar att drabbas av långtidscovid där dimhjärna är vanligt. Det är en helt ny patientgrupp som svensk sjukvård inte är redo för. Mindre än en procent av de covidsjuka blir ju inlagda.
När de som aldrig fick testa sig i våras nu söker vård för sina diffusa neurologiska symtom befarar Michael Axenhus att de hamnar mellan stolarna.
– Diagnoskriterier saknas och erfarenheten kring sjukdomen är begränsad. De kommer till en redan belastad primärvård och risken är därför att de inte fångas upp och inte får adekvat vård.
– Men det är inte primärvårdens eget fel. Här och nu krävs politiskt erkännande av ett stort vård- och forskningsbehov.
Svenska Covidföreningen förordar specialmottagningar.
– Det är en bra idé, men jag tror att merparten av patienterna kommer att hanteras inom primärvården. Det vi nu måste göra är att definiera sjukdomen bättre, ta reda på vilka symtomen är, rusta upp primärvården och ge dem rinklinjer för remitteringar.
Både svårt och lindrigt covidsjuka uppvisar tecken på hjärnpåverkan. Michael Axenhus träffar båda patientgrupperna.
Vilka är de vanligast symtomen vid långtidscovid?
– Bland annat förlust av lukt/smak, trötthet, huvudvärk och yrsel. Även beteendeförändringar, minnesförlust, kognitiva problem och koncentrationssvårigheter har rapporterats. Vi vet nu också att viruset kan orsaka blodproppar och öka risken för stroke.
Vad är egentligen dimhjärna?
– Inte ens vi läkare och forskare vet riktigt, vilket är ett av problemen. Vi använder begreppet relaterat till symtomen: svårt att tänka klart, att man förlorar den mentala skärpan, inte minns lika bra som tidigare, snabbare blir mentalt trött och har uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter.
Vad händer konkret i hjärnan?
– Det vet vi inte heller, men när det gäller covid finns två teorier som allt fler lutar sig emot. Man tror att det kan ske antingen genom att viruset infekterar nervcellerna direkt eller orsakas av att immunförsvaret överreagerar. I vissa fall kan det leda till hjärninflammation.
Du är expert på demensjukdomar. Finns det något samband mellan dem och covid-19?
– Ja. Den kognitiva påverkan av minnet, ett slags personlighetsstörning där man inte känner igen sig själv och att aktiviteter är mer energikrävande än vanligt.
– Men medan demens inte går tillbaka har andra coronavirus visat sig ge lindrigare symtom med tiden. Hur det är med covid-19 vet vi dock inte än. Det är det som är så oroande.
– Härom dagen publicerades en artikel i den medicinska tidskriften Lancet Psychiatry där man påvisar att covidpatienter ännu tre månader efter sjukdomsutbrottet löper två till tre gånger högre risk än andra att drabbas av demens.
– Det är drastiska uppgifter som indikerar hur alarmerande den här pandemin är.
Finns det något primärvården akut kan göra, i väntan på politiska beslut?
– Ja. Det finns välbeprövade åtgärder och strategier för hjärntrötthet/dimhjärna som skulle kunna sjösättas redan nu.
Vad riskerar de här patienterna om de inte får hjälp?
– Det går inte att ta sig igenom de här symtomen av ren viljestyrka, men man kan lära sig hantera dem. De riskerar att bli utbrända och överarbetade. Och att inte bli trodda.
– Genom att snabbt identifiera och fånga upp patienter med långtidscovid kan vi förhoppningsvis minimera effekterna av en förödande sjukdom.