Tidigare drabbades främst utlandsresenärer av Campylobacterinfektion, men i dag är det den vanligaste bakteriella mag- och tarmsjukdomen i Sverige. I Östergötland ökade sjukdomen från 285 registrerade fall år 2008 till 520 fall år 2017, rapporterar Nyhetsbyrån Sirén.
Det är främst under sommaren som tarmbakterien frodas.
– Det är varmt, vi är lediga och umgås i större utsträckning med djur, säger smittskyddsläkaren Britt Åkerlind.
Det är färsk kyckling som står för de fallen av campylobacterinfektion, även om fallen minskar. Mat som står ute i värmen – kanske i väntan på att glöden ska bli perfekt – är en annan förklaring.
– De senaste två, tre åren har vi sett en ökning av campylobacter hos personer som ätit hamburgare som inte varit genomstekta, säger smittskyddsläkaren Britt Åkerlind.
Även om restauranger serverar hamburgarna rosa, ska vi hemmakockar inte försöka oss på det.
– Restaurangerna har fina köttstycken som de maler själva. Köttfärs som vi köper i butiken har malts på ett ställe, transporterats, förpackats och kommit i kontakt med våra egna bakterier hemma. Därför har den ofta campylobacter i sig och ska genomstekas, säger Britt Åkerlind.
Gäller det även nötfärs?
– Ja.
Från augusti 2016 till juni 2017 skedde ett stort utbrott av campylobacterinfektion som kopplades ihop med färsk kyckling.
– Sedan dess har svenska producenter ändrat sitt sätt att arbeta vilket har resulterat i en nedgång av bakterien. Men jag skulle fortfarande vara försiktig när jag köper färsk kyckling. I fryst kyckling finns inte risken för bakterien, eftersom den dör vid nedfrysning, säger Britt Åkerlind.
Tipsen för att undvika smitta är enkla.
– Handhygien är jätteviktig. Vanlig tvål och vatten räcker, någon handsprit behövs inte. Använd separata skärbrädor och knivar till kött och grönsaker, säger Britt Åkerlind
Handtvätt ska ske före matlagningen, före måltiden, när man varit i kontakt med djur eller tömt kattlådan, och såklart vid toalettbesök.
– Även husdjur kan sprida smittan, eftersom de är ute och rör sig fritt.
De flesta som drabbas insjuknar akut med diarréer som ibland är blodtillblandad, magsmärtor, illamående, kräkningar och feber.
– Det finns ingen medicin. Man får vänta ut det, och försöka få i sig vätska. Har man riktigt ont ska man kontakta sjukvården. Vissa blir gräsligt sjuka och får intensivvårdas. Det är otroligt olika hur man reagerar, säger Britt Åkerlind.