Med skuggningar och olika nyanser skapar Fredric Arnell en illusion av en bröstvårta på det rekonstruerade bröstet.
"Har du börjat? Jag känner inte ett jota".
Agnetha Lantz, 63, ligger på tatueraren Fredric Arnells brits. Hennes vänstra bröst är återskapat efter en aggressiv bröstcancer. En muskel från ryggen har flyttats fram och utgör det nya bröstet.
Nu är det dags för själva slutfinishen: en ny bröstvårta.
Fredric Arnell arbetar snabbt och koncentrerat. Snart växer illusionen av en utåtstickande bröstvårta fram. Bakom: en rosabrun vårtgård.
Han har blivit expert på det här. Varje år tatuerar han omkring 80 bröstcancerdrabbade kvinnor.
Fredric minns hur han blev både ställd och hedrad när han 2018 fick frågan för första gången.
En tidigare kund till honom hade drabbats av bröstcancer och tvingats operera bort båda sina bröst. Nu ville hon att Fredric skulle tatuera vårtorna på de nya.
– Jag hade sett andra tatuerare göra det och sa självklart ja. Jag tog kontakt med en kanadensisk tatuerare som startat nätverket ART (Areola Restorative Tattoo), vars fokus ligger just på att återskapa vårtgårdar.
Men han ville också öva praktiskt. Trots över tio års yrkesverksamhet var det första gången ha skulle göra en realistisk bröstvårta.
Fredrics fru ställde upp som modell och deras vän som försökskanin.
– Han går i dag runt med min frus bröstvårtor på röven, säger Fredric med ett leende.
Fredric Arnell tar emot ungefär 80 kvinnor per år. "De allra flesta har haft bröstcancer. Men jag har även unga, friska tjejer som på grund av ärftlighet riskerar att få bröstcancer och därför valt att operera bort brösten i förebyggande syfte".
En annan utmaning var att hitta bilder på bröstvårtor. Fredrics första kund tvingades porrsurfa för att kunna visa Fredric ungefär vilka sorts vårtor hon tänkte sig.
– Jag kände direkt att så här kan vi ju inte ha det.
Fredric skapade ett evenemang på Facebook, bjöd in sina vänner och frågade vilka som kunde tänka sig att fota sina bröst anonymt för en bra sak. Han hyrde in två kvinnliga fotografer och bokade en lokal.
– 220 kvinnor dök upp och lät sina bröstvårtor fotograferas. Engagemanget kvinnorna visade var häftigt.
Fotona resulterade i en bok. Ett slags blädderex som kunderna kan utgå från när de bestämmer hur den eller de nya bröstvårtorna ska se ut. Lite som hos frisören.
Strax därefter skrev han på ett avtal med Region Östergötland som sedan dess skickar sina patienter till Fredric. Bröstvårtstatueringarna gör han i en separat, enskild studio för att kunderna ska känna sig avslappnade. Lokalen syns knappt från gatan.
Jag får av en slump nys om honom via ett gammalt reportage i Hemmets journal.
– Jag har legat lite lågt. I början var jag lite orolig för troll på nätet och att folk i allmänhet skulle dumma sig över att jag som man ägnar mig åt detta. Men jag har bara mötts av fin respons.
Fotoboken över bröstvårtor har varit mycket uppskattad hos kunderna. Fredric Arnell tycker att det är extra kul när kunderna väljer en vårta han inte gjort tidigare. "Ja, då blir det en konstnärlig utmaning."
Genom åren har han fått ta del av många kvinnors öde. Sorg, vrede, hopplöshet – men också glädje och hopp. Många av kvinnorna som Fredric möter är friskförklarade.
Agnetha Lantz är en av dem. För henne är den nya bröstvårtan ett avslut. En punkt på hennes livs mörkaste kapitel.
Våren 2017 upptäckte hon en liten knöl i bröstet. Hon var 59 år och förstod direkt.
– Jag blev helt kall.
Tumören växte i rekordfart. I augusti var knölen så stor att bröstet sprack.
– Huden var genomskinlig och jag kunde se tumören genom skinnet.
Modertumören fanns i bröstet men hade spridit sig till binjuren. Agnetha fick palliativ vård i hemmet. Läkarna sade att hon hade några år kvar att leva.
– I två år levde jag med vetskapen att jag snart skulle dö.
Dottern Ellinors hand vilar på mammas ben.
– Det var en väldigt jobbig period. Det påverkade hela familjen, såklart.
Agnetha bestämde sig tidigt för att inte bli sin sjukdom.
– Jag tänkte på tumören som en oinbjuden hyresgäst som hade flyttat in i min kropp.
Hon hade en tydlig regel för sig själv som gjorde att hon orkade fortsätta.
– Varje dag när jag vaknade tänkte jag "Fan, jag har cancer". Sedan var det färdigältat för den dagen.
2019 gjordes ett sista försök att ta död på tumören. En 12 veckor intensiv period av cellgifter påbörjades.
– Jag var helt knäckt och ville avbryta. Det var det tuffaste jag någonsin har gjort. Men mina ungar och den fantastiska personalen övertygade mig om att fortsätta.
Agnetha friskförklarades strax därefter. Ett besked hon bad om att få skriftligt av läkaren eftersom hon inte kunde tro att det var sant.
Hon skulle få vara med. Leva längre än vad läkarna först förutspått.
Agnetha Lantzs relation med sina barn har alltid varit bra, men cancerbeskedet svetsade samman dem ännu mer. Hon och döttrarna har låtit tatuera in rosa bandet på underarmen. Ordet "survivor" lade Agnetha till när hon blev friskförklarad.
Fredric Arnell är klar. På det tidigare platta brösten sitter nu en rosavarm vårta. Agnetha ställer sig upp. Granskar Fredrics jobb i kroppsspegeln. Vrider, vänder.
Först är hon tyst.
Sedan:
– Nämen wow. Vilken grej!
Agnethas dotter Ellinor följer spänt Fredrics arbete med den nya bröstvårtan.