De automatiska hastighetskamerorna har blivit ett viktigt redskap som gör det möjligt för polisen att övervaka många vägsträckor utan personal på plats.
Runt om i landet finns det strax över 1 600 hastighetskameror uppmonterade. De flesta kamerorna sitter på sträckor med hastighetsgränsen 70–90 km/tim.
I varje kameraskåp sitter en radarsensor för hastighetsmätning, digital kamera, fotoblixt och dator för styrning och överföring av bild- och mätinformation.
Vi har tagit del av färska siffror för 2018. Det visar sig att i Östergötland är det på sträckan Sommen–Boxholm som flest fortkörare har registrerats; 828 stycken under förra året. På andra plats kommer sträckan Vadstena–Motala med 758 fortkörare, tätt följt av Linköping–Ljungsbro med 748 registrerade hastighetsöverträdelser.
Minst antal registrerade fortkörare i länet togs på sträckan E4–Skärblacka där 665 fortkörare registrerades under 2018, tätt följt av sträckan Åtvidaberg–Grebo med 747 stycken och sträckan Norrköping–Östra Husby med 679 stycken.
Totalt registrerade kamerorna 9 376 fortkörningar i Östergötland under 2018.
Enligt beräkningar från Trafikverket uppskattas hastighetskamerorna spara cirka 20 liv per år.
– Syftet med att ha automatisk hastighetskontroll är att få ned genomsnittshastigheten på våra vägar, inte att dra in bötespengar till staten, säger trafikpolis Dennis Örnborg.
– De är ett väldigt bra komplement till oss på trafikpolisen, bara de inte ersätter oss helt i framtiden.
Att installera nya hastighetskameror är kostsamt. I genomsnitt kostar det cirka 500 000 kronor per stycket att bygga plats, dra fram el samt montera en kamera.