Per Jensen arbetar som professor i etologi vid Linköpings universitet. Han forskar om djurs stressbeteenden, domesticering och djurskydd och har nyligen skrivit en bok om djurs kÀnsloliv. Han har intresserat sig för lantbruksdjuren och kommit fram till att de djur vi Àter, har ett lika rikt kÀnsloliv som vi mÀnniskor.
â Vi vet att djurens hjĂ€rnor inte skiljer sig speciellt mycket frĂ„n vĂ„r egen, nĂ€r det gĂ€ller de delar av hjĂ€rnan som styr kĂ€nslolivet. De reflekterar inte som vi, de planerar inte som vi, men de kĂ€nner som vi.
I dag föds djur upp i stora grupper. TrÄnga miljöer och mÄnga individer pÄ liten yta leder till oönskade beteenden hos djuren.
Ett exempel Àr grisuppfödningen. De allra flesta grisarna i Sverige tillbringar sina liv inomhus pÄ betonggolv, de har ungefÀr en kvadratmeter per gris att röra sig pÄ. Grisar Àr nyfikna djur som i naturligt tillstÄnd tillbringar dagarna med att söka efter mat och att böka i jorden.
â Slaktsvinen lever i trĂ„nga miljöer, de fĂ„r lite stimulans och dĂ„ fĂ„r vi problem, som till exempel svansbitning, vilket tyder pĂ„ att miljöerna skulle kunna vara bĂ€ttre, sĂ€ger Per Jensen.
Enligt svenska djurskyddsregler ska grisar fÄ strö varje dag, men Per Jensen skulle vilja se starkare krav pÄ att grisarna ska fÄ halm:
â Halm Ă€r en mirakelmedicin för grisar. De kan anvĂ€nda det för att utforska och för att fĂ„ utlopp för sitt födosöksbeteende. Det grisarna i praktiken fĂ„r, Ă€r vĂ€ldigt lite halm, som försvinner nĂ€stan med detsamma. Det Ă€r ett recept pĂ„ problem att ha grisar i sĂ„ stimulansfattiga miljöer.
Ett annat omrÄde som Per Jensen har reagerat pÄ Àr Àggproduktionen. För att pressa priserna dÀr har man byggt storskaliga produktionsplatser med tiotusentals individer i samma byggnad. Per Jensen beskriver höns som extremt sociala djur som har behov av att umgÄs i smÄ grupper. Dagens Àggproduktion Àr inte anpassad efter hönsens behov.
â NĂ€r man stoppar in sĂ„ mĂ„nga djur som det rör sig om hĂ€r sĂ„ Ă€r det klart att de fĂ„r diverse sociala problem. Man brukar tala om tunnelbaneeffekten, ungefĂ€r som vi sjĂ€lva drabbas av nĂ€r vi Ă„ker tunnelbana i rusningstrafik, man hĂ„ller sig pĂ„ sin kant och försöker att inte fĂ„ ögonkontakt med alla de andra, precis sĂ„ gör hönsen ocksĂ„.
Det finns ingen enkel lösning för att förbĂ€ttra villkoren för lantbruksdjuren. Forskaren Per Jensen sĂ€ger att hela produktionskedjan behöver samverka: Konsument, handel, branschnĂ€ringen â och Ă€ven lagstiftningen:
â Jag tycker att lagstiftningen mĂ„ste följa efter pĂ„ det hĂ€r. Vi har hela EU att förhĂ„lla oss till, men Sverige har en tradition av att gĂ„ i brĂ€schen nĂ€r det gĂ€ller djurskyddsfrĂ„gor och jag tycker att vi har slĂ€ppt mycket pĂ„ det under senare Ă„r.