Antalet sjukskrivningar i Sverige har ökat stadigt sedan 2009 och enligt försäkringskassans prognoser kommer det att fortsätta så de kommande åren. Kostnaden uppskattas uppgå till 50 miljarder kronor år 2020, en ökning med 29 miljarder sedan 2010.
För att få ner sjukskrivningstalen föreslår socialminister Annika Strandhäll (S) att arbetsgivare ska ta ett större ekonomiskt ansvar för långtidssjukskrivningar. Förslaget ska dessutom sporra arbetsgivare att se till att anställda inte blir sjuka och erbjuda bra arbetsvillkor.
Men förslaget har fått kritik från flera håll och väcker oro bland länets företagare, berättar Ulla Lönn, tillförordnad regionchef, på Företagarna i Östergötland.
– Vi har fått mycket synpunkter från företagare både i dag och igår, säger hon. De är jättebekymrade. Och allra mest för att det inte finns någon bortre gräns. Då kan man få en kostnad som ligger och tickar.
"Utanför själva jobbet"
Vissa av företagarna funderar också på hur rimligt det är att de ska ha ansvar för en kostnad som de inte kan påverka.
– Många gånger är en sjukdom något som händer utanför själva jobbet, säger Ulla Lönn. Ett brutet ben sker ju oftast inte på jobbet.
Om man pratar om utmattning, då?
– Många gånger är det ett pussel av olika faktorer, jobb, trassel hemma, små barn, sjuka föräldrar, alltså en livssituation som leder till att man får psykosocial sjukdom.
Den 31 mars tog Arbetsmiljöverket fram nya regler om just den psykosociala arbetsmiljön för att minska den arbetsrelaterade ohälsan.
– Ja, och bara det gjorde att företagen blev oroliga. För den psykosociala miljön är ju inte bara jobbet heller. En människa är mångfacetterad, man är inte bara en person på jobbet utan har med sig allt hemifrån till jobbet och tvärtom.
Kritik från olika håll
Regeringens förslag att arbetsgivare nu även ska dela på kostnaden för långtidssjukskrivna får kritik från olika håll. Sveriges kommuner och landsting, SKL, menar att det främst kommer drabba stora arbetsgivare som kommuner och landsting som redan tufft med höga ohälsotal. Svenskt Näringsliv har dragit paralleller till arbetsgivarens medfinansiering för tio år sedan. Effekten blev inte att fler återgick i jobb utan att arbetsgivarna valde bort kroniskt sjuka.
Ulla Lönn tror att det kan bli samma sak igen om förslaget går igenom.
– Om ett företag har att välja mellan två personer, där en har en sjukdomshistorik och den andra inte. Då kan den ena betyda kostnader och då är det inte så svårt att förstå hur en företagare tänker.