Åhlin & Ekeroth är en 32-årig framgångssaga. Steg för steg har Leif Åhlins och Gösta Ekeroths livsverk vuxit till ett av Östergötlands största privata företag.
Sedan maj i år ägs byggjätten av de fem cheferna Göran Lundström, Roger Käller, Joakim Lönn, Jonny Birtner och Magnus Welin Harrström.
– Vi fem köpte 40 procent redan för fyra år sedan. Sen köpte vi resten nu i maj, berättar Göran Lundström, vd:n, när vi ses på huvudkontoret på Gillbergagatan. Nu har Leif och Gösta inget med bolaget att göra mer än att namnet finns kvar. Det har vi ingen anledning att byta.
Åhlin & Ekeroth har vuxit starkt i det tysta och har idag 430 anställda och fem kontor i Linköping, Motala, Mjölby, Finspång och Norrköping.
– Ja, vi är mycket doldisar, konstaterar Göran Lundström.
Är det självvalt?
– Leif och Gösta har inte haft någon ambition att synas, de körde låg profil från början. Och så har vi fortsatt. Så när det ringer reklambyråer och vill hjälpa till med marknadsföring så är vårt svar alltid att vi inte lägger något på marknadsföring. Vi får jobb på att vi gör bra jobb. Det är vår marknadsföring. Sen kan jag känna, att är vi Östergötlands största byggföretag med 430 anställda i länet så kanske vi inte kan hålla så låg profil som vi gör. Vi bör synas lite mer.
Göran Lundström har varit på Åhlin & Ekeroth sedan 2002, de senaste sex åren som vd.
Vad ser du för nycklar i företagets utveckling hittills?
– Något av det viktigaste har varit hur vi vuxit runt om i Östergötland, som när Håkan Ström startades i Motala, Säberg & Lönn i Åtvidaberg, Spetz i Motala och Kindgrens i Mjölby. Det var viktigt att växa med lokal förankring. För sex år sedan började vi fusionera alla bolagen i Åhlin & Ekeroth. Den sista fusionen gjordes vid nyår, så från att ha varit 7-8 bolag så är vi nu ett.
Ska ni fortsätta bara i Östergötland eller lockas ni av övriga landet?
– Vi har talat om det och ser en fortsatt potential i Östergötland. Vi har ingen anledning att ta oss utanför länsgränsen när vi har en så stor marknad här. Att blicka mot Stockholm finns ingen som helst anledning. Det är här marknaden finns. Det är tvärtom, att företag kommer hit från övriga landet.
Så konjunkturen är fortsatt bra?
– Visst har den bromsat in men inte alls lika kraftigt som i Stockholm.
När Göran tillträdde som vd organiserade företaget om sig i de sex affärsområdena Byggservice, Industri och hus, Hus öst, Bostad, Samhällsbyggnad och Mark.
Vad innebär Hus öst?
– Det är Norrköpingsområdet. Det är inte så lätt att komma från Linköping och bygga i Norrköping. Vi har alltid försökt att komma igång där men det har varit trögt. Sen hittade vi Mattias Pehrsson, han är från Norrköping och har rätt hjärta och rätt kontakter, som gjort att det lyft bra.
Bygget Björkalund/Norrköping, som ni bygger för HSB, marknadsförs som klimatsmart med en stomme av korslimmat massivträ. Märker ni ökad efterfrågan på sådana klimatsmarta lösningar?
– Ja, Lindstens hus på Malmslättsvägen var det första vi byggde i sånt trä. Då lärde vi oss mycket, så nu bygger vi med det i Björkalund och i en takkonstruktion i Ebbepark. Fler träprojekt finns även på planeringsstadiet.
Varför är det klimatsmart?
– Trät binder koldioxid och det som inte används i bygget kan eldas upp. Det är cirkulärt. Betong innebär mer koldioxid både i tillverkning och transporter. Sen är trä väldigt bra hållbarhetsmässigt. Plus att det blir en väldigt tyst arbetsplats. Skruvdragare är nästan det enda som hörs. Vi byggde faktiskt helt utan tält. Träet andas och en fuktsakkunnig förklarade att eventuellt regn torkar ut lätt. Träet är som en 120 cm tjock plywoodskiva.
Är det dyrare att bygga i sånt trä?
– Ja, men förhoppningsvis kan det komma ner till samma nivå som betong på sikt. Det finns få leverantörer men det börjar komma fler. Som utförare kan vi försöka påverka, det kan vi säkert bli bättre på, men i slutändan kan vi bara göra det våra beställare vill. Att Lindsten valde det beror på att Peter och Eva Lindsten brinner för miljö väldigt starkt.
Hur kan ni annars jobba med hållbarhet?
– Det är massor. Logistik, materialval, transporter, köper vi lokalt eller långtifrån. En annan viktig del är hur vi tar ansvar för våra medarbetare och tar till oss nya förmågor i branschen.
Vilka är era största beställare?
– Region Östergötland, Sankt Kors, Lejonfastigheter, Riksbyggen, HSB och JM sticker ut omsättningsmässigt. I mark jobbar vi mycket med Linköpings och Norrköpings kommun. Sen blir man ju alltid frustrerad när det dyker upp en skylt vid ett bygge där vi inte varit med.
Vilka är era största projekt just nu?
– Ebbepark, det är en affär på ungefär 300 miljoner, och Tinnerbäckshuset på US ligger på 150 miljoner ungefär. Sen har vi ett antal projekt på runt 100 miljoner. Bland annat trähusen för HSB Björkalund i Norrköping. Vi har också börjat med 36 radhus åt HSB i Mjölby.
Hur är arbetsklimatet på era byggen? Byggarbetsplatser har ju historiskt setts som starka machokulturer?
– Det har blivit bättre, men det finns fortfarande en machokultur. Så är det helt klart. Den måste branschen få bort.
Skrämmer den bort kvinnor från branschen?
– Ja, det gör den. Jag har inte sett det så mycket själv men jag vet att det är svårt för kvinnor att ta klivet in. Vi har några kvinnliga platschefer och man märker, inte minst kring Catrin Walter som jobbat här länge, att det blir en annan jargong på de byggena. Det är det bästa sättet. Vi kan inte ändra jargongen och sen ta in kvinnor utan några måste gå före. Catrin har skinn på näsan och bereder väg för de andra.
Vad menar du med ”annan jargong”?
– Bättre klimat, bättre snack, en högre nivå helt enkelt. Ibland kan det vara väldigt låg nivå. Det är något som blir bättre, även där det inte finns kvinnor, bara man pratar om det och att det skrivs om det.
Har ni lätt att hitta den personal ni behöver?
– Inte lätt, det är ett krig om bra medarbetare, men vi växer med organisationen. Vi skulle kanske kunna vara större, sett till marknaden, men vi väljer att tacka nej när vi ser att vi inte har resurser till ett projekt. Är det något som ändrats så är det hur unga väljer företag. När jag började för snart 30 år sen så ville man bara ha ett jobb. Nu är de unga mer svårflirtade och kollar vad företaget har för värderingar. Vilket är bra.
Har du ditt drömjobb, att vara delägare och vd i ett välmående byggbolag?
– Ja, men jag har aldrig drömt om att äga eller vara vd. Att det blev bygg var inget jag bestämde, det bara blev så. Det fanns inga andra tankar. Jag har alltid haft tummen på rätt ställe. Redan som liten älskade jag att spika. Mamma fick ofta en bräda full med spik i julklapp och jag byggde allt från kojor och lådbilar. För mig är det här jobbet en högvinst. Jag gläds åt nuet.