Fler larmar om en ohållbar situation inom länets psykiatrivård. I fönstret skymtar versamhetscheferna Marita Ström och Joachim Hilding.
– Det känns som en skyldighet att göra våra röster hörda när vi tycker att det finns problem, säger Marita Ström, verksamhetschef för Psykiatriska kliniken på Universitetssjukhuset, US.
Efter att överläkaren Markus Heilig för ett par veckor sen skickade ett nödrop till den politiska ledningen för Region Östergötland har också tre verksamhetschefer på Psykiatriska kliniken i Linköping och Norrköping stämt in i larmet. I ett nytt brev till politikerna i hälso- och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsen skriver de: "Att vara verksamhetschef för någon av regionens vuxenpsykiatriska kliniker kan liknas vid att vara befälhavare på ett illa utrustat passagerarfartyg på ett stormigt hav med långt till land."
– Det handlar om de skiftande förutsättningar vi får som skett plötsligt och varit många under en begränsad tid. Förändringarna får konsekvenser för patienterna som ofta har en historia som är längre än en mandatperiod, förklarar Joachim Hilding, biträdande verksamhetschef på US. Också Marita Ström efterfrågar långsiktighet.
– Vi förstår att vi har en politisk organisation, men vi känner oss ensamma och trötta. Vi har förmåga och vilja att driva psykiatrisk vård, låt oss få göra det utefter kunskap och evidens.
Kritiken handlar främst om de senaste årens turer kring vårdens ekonomiska styrmodeller. I närtid handlar det om införandet och avskaffandet av vårdvalet för vuxenpsykiatriska öppenvården och beslut om upphandling som ska verkställas nästa vår.
– Medarbetare känner en etisk stress när de ständigt tvingas tänka om kring beprövade sätt att arbeta. Samtidigt ökar antal patienter med psykisk sjukdom och vi inom specialpsykiatrin märker inte av några åtgärder för just det, säger Joachim Hilding.
Den ekonomiska prognosen för vårdvalsdelen inom länets Psykiatricentrum visar ett underskott på runt 98 miljoner kronor för 2020, en försämring mot 2019 på 30 miljoner. Miljontappet är till stor del kopplad till pandemin med minskade intäkter genom färre fysiska besök, menar centrumchefen Bjarne Olinder. Men både han och verksamhetscheferna är överens om att underskottet uppstod i samband med vårdvalet då patienter med svårare diagnoser blev kvar i den regionstyrda vården.
– Räkningen svider, men under den här tiden har vi inte tänkt på pengar utan bara på att reda ut situationen, säger Marita Ström som i brevet till politikerna beskriver psykiatrins resurser som en liten kaka som hela tiden skärs i allt mindre delar.
– Vi skulle behöva en större tårta på två våningar med fluffigare grädde.
Markus Heilig berättar om en enorm respons efter att han gått ut offentligt. Även vi har efter publiceringen fått ta emot flera synpunkter.
En mångårig medarbetare beskriver patienternas vård som ett lotteri som hänger på förutsättningar för stunden: "Det är katastrofalt hur det har blivit. De som bor hos oss har svårt att bli inlagda på vårdavdelning eller få mer vård när de försämras". En annan skriver "Total brist på brukarinflytande i processer fram till beslut. Alla förändringar skapar ytterligare oro i en redan utsatt grupp." En fd patient: "Jag lämnade regiondrivna psykiatrin för att jag inte fick någon hjälp. Bara mediciner, ingen terapi." En anhörig: "Det har varit krisvård i åtminstone 10 år nu."
"Nog kan man tala om tystnadskultur. Men i kulverten på sjukhuset kommer skötare spontant fram och säger att det är skönt att nån tar bladet från munnen till sist", säger överläkaren Markus Heilig.
Markus Heilig är efter all respons ändå försiktigt positiv.
– Jag tycker den politiska ledningen har varit rimligt konstruktiv. Fast ändå vill man inte riktigt kännas vid att det skulle vara en kris, vilket står i mycket stark kontrast till reaktioner jag fått från kollegor och anhöriga.
Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande, Torbjörn Holmqvist, säger att oron som finns i verksamheten och hos patienter tas emot på stort allvar.
– Alla tankar som kommer in påverkar oss. Vi får också in en positiv bild av hur psykiatrin fungerar, så vi samlar alla röster för att skapa oss rätt bild.
Det efterfrågas en långsiktighet i verksamheten, är upphandling sista budet?
– Vårt mål är att få till en långsiktig lösning. Svårigheten är att det är åtta partier med olika ingångar och tankar kring regional och privata utförare, då är det viktigaste att kunna få en så bred enighet som möjligt för att skapa kontinuitet. Det kommer kräva nya resurser och därför har vi i Koalitionen höjt skatten så att vi ser till att få in mer pengar till vården, säger Holmqvist.