Den mest aktuella frågan är den om VAB. Försäkringskassan har stramat upp reglerna och föräldrar får inte som tidigare ta ut tillfällig föräldrapenning för att utbilda skolpersonal i hur de ska sköta sina barns diabetes. I slutet av april skickade Diabetesförbundet ett öppet brev till regeringen med krav på åtgärder för att ge diabetessjuka barn en jämlik skolgång.
– Det finns en stor okunskap om diabetes, säger Linda Rosholm, ansvarig för barn- och ungdomssektionen på Diabetesföreningen i Norrköping. Det är en livsfarlig och dödlig sjukdom. Men i takt med att diabetes blivit så vanligt har okunskapen ökat.
Hon ser det även i skolvärlden emellanåt, där en del skolor inte verkar förstå hur viktigt det är att avsätta extraresurser för barn med diabetes.
– Många tror att det bara är att ta sina sprutor och äta rätt. Men så är det inte. De som har diabetes typ 1 lever med sin sjukdom dygnet runt, resten av sitt liv och den kan få katastrofala följder, säger Linda Rosholm.
Hon är också kritisk till att vården i länet är så ojämlik. I Norrköping möter hon ofta barn som nekas tekniska hjälpmedel.
– Men nu börjar det erbjudas även här.
En av dem som fått prova på detta är Nora Steenlås, 11 år. Hon deltar i en studie där hon ska få testa olika hjälpmedel och just nu har hon fått en CGM (sensor som mäter blodsockret). Insulinet tar hon i form av sprutor.
– Jag hoppas få slippa sticka mig i fingret så många gånger. Det kan bli tio, tolv gånger per dag och dessutom får jag ta sex sprutor.
Barn- och ungdomssektionen i Norrköping ordnar ofta aktiviteter för familjer som lever med diabetes.
– Det viktigaste är att ge unga trygghet, att de får träffa andra med diabetes så de inte känner sig ensamma, säger Linda Rosholm.