– Det är andra gången i år som vi befinner oss i den situationen att vi har brist på ett antibiotikapreparat och jag tror att dessa tillfällen kommer att bli fler, säger vårddirektör Martin Magnusson, region Östergötland.
Den 18 maj skickades ett meddelande till verksamhetscheferna i regionen med en uppmaning om att inte använda piperazillin-tazobaktam annat än till patienter där alternativ inte finns. Preparatet är bredspektrat och används över hela världen vid svåra infektioner till exempel i buken eller vid blodförgiftning. Preparaten anväds på sjukhusen och är inte ett av dem som skrivs ut till patienter i öppen vård.
Enligt Martin Magnusson är patientsäkerheten inte i fara, det finns alternativa preparat till de flesta tillstånd och än finns preparatet att tillgå.
– Ibland får vi kombinera två olika preparat som ersättning, säger han.
Men han är orolig för framtiden. Sverige är ett litet land helt utan egen produktion av antibiotika.
– Det är sårbart.
Den här gången beror bristen, som råder över hela världen, på att en fabrik i Kina, som tillverkar huvuddelen av de aktiva substanserna i preparatet, exploderade i höstas. Men Sverige är inte bara sårbart för produktionsstörningar. Landet utgör globalt sett en liten marknad men dessutom är Sverige också känt för att ligga i framkant när det gäller restriktiv antibiotikaanvändning för att minska risken för antibiotikaresistens. Sverige är helt enkelt ingen het marknad för tillverkare av antibiotika.
Att företagen i bristsituationer prioriterar andra kunder är därför ett växande bekymmer för Sverige och det blir allt större i takt med antibiotikaresistensen breder ut sig och att framställning av nya preparat som biter på resistenta bakterier i princip har stannat av. Detta berättar enhetschef Malin Grape på Folkhälsomyndigheten.
– Vi hamnar i en problematisk situation. Därför har Folkhälsomyndigheten fått regeringens uppdrag att utreda olika modeller för hur vi ska säkra tillgången på antiobiotika i Sverige. Utredningen ska vara klar i år.
Det gäller att hitta modeller för att säkra tillgången på redan existerande antibiotikapreparat, men också hitta vägar för att lanseringen av nya preparat över huvudtaget sker också i Sverige.
– Vi är oroliga för att vi är så små att företagen inte ens anser det lönt att introducera nya preparat här, säger Malin Grape.