– Jag kunde se på klövarnas slitage att kalven sprungit för sitt liv och ett stort djur hade glufsat i sig stora delar av kalven på kort tid.
Lukas kalv blev bara ett knappt dygn innan han hittades död i hagen – halvt uppäten.
Han driver en gård norr om Roxen i det vargrevir som fått namnet Långbogen. Det är inte just hans kalvar som var avgörande nu när länsstyrelsen för första gången inledde skyddsjakt på varg 12 juni, men Lukas har tidigare fått påhälsning av rovdjuret flera gånger.
Under de senaste åren har två kalvar attackerats på hans nuvarande gård och 2006, då han bodde i Finspång, blev 36 av hans lamm rivna.
– Det låg skadade lamm över hela gärdet. Många levde fortfarande.
Han är kritisk till hur länsstyrelsen har skött händelserna på gården. Efter den senaste incidenten med kalvarna ringde han viltspårare för att få veta vilken typ av djur som dödat hans kalvar. Men i protokollet bedömde viltspåraren att attacken kunde ha orsakats av lodjur. Bedömningen graderades som "osäker" enligt viltvårdaren själv.
– Jag tycker att den knäckta ryggraden och mängden kött djuret hann äta på så kort tid talar för varg. Lodjur dödar ju med bett mot strupen. På den här kalven var ju bakdelen uppäten. För mig är det obegripligt hur en utnämnd expert inte kan avgöra vilket rovdjur det handlade om. Som ägare är det avgörande för att veta vilka åtgärder jag behöver vidta. Jag får känslan av att länsstyrelsen mörkar antalet vargattacker.
Vad skulle de ha för intresse av att mörka?
– Det känns som att de har fått en uppgift som de inte vet hur de ska lösa: Värna vargen och samtidigt hjälpa oss. De har tagit sig vatten över huvudet. När en vargattack sker i området är informationen dålig, det tar flera dagar innan vi får information. Får vi en ny kull kommer vargproblemen bara att öka. Då tappar de kontrollen över situationen.
Mia Kjällander är vilthandläggare på länsstyrelsen i Östergötland. Att informationen var bristfällig vid senaste vargangreppet håller hon med om.
– Det får vi ta på oss. Det har varit hög arbetsbelastning och jag hann inte riktigt med.
Men att de skulle mörka antal vargattacker tillbakavisar hon.
– Vi går inte ut med information om vi inte har kunnat kvalitetsäkra att det har varit just varg. I vissa fall är det otydligt, även om besiktningsmannen ibland säger att det troligtvis är varg, men att det inte gått att bekräfta.
Finns det inte då en poäng med att gå ut med att det troligtvis är varg till lantbrukarna i närområdet?
– Nja, vissa attacker är orsakade av hund också. Vi har bestämt att endast gå ut med information när en besiktning har gjorts och vi har konstaterat att det är ett rovdjur.
Att några lamm varje år dör av lodjur får man räkna med som lantbrukare, menar Lukas. Vargen är ett större problem.
– Varg är mer som...terror, kan man säga. Ökar antalet vargar ökar också trycket. Det är en ovisshet som är mycket jobbig. Jag bryr mig om mina djur. Det ligger mycket jobb och känslor bakom.
Lukas gård är kravmärkt vilket gör att korna endast får vara inne i ladugården max tre veckor per år.
– Annars hade jag kunnat ha dem inne på natten.
Thomas Ekberg är yrkesjägare och driver eget företag inom jakt och vilthantering i Tjällmo. Han har varit engagerad i vargfrågan länge. För några år sedan blev han frontfigur för Svenljungagruppen som hotade med att eftersöksstrejka – alltså den sökning och avlivning som jägare gör efter en viltolycka – för att få politikerna till förhandlingsbordet.
– Jägare har länge gjort en stor samhällsinsats, egentligen är det polisens ansvar. Det var det vi ville belysa.
Han är tydlig med att han inte vill utrota vargen.
– Varg ska få finnas. Men vi ska ha så litet antal vargar som möjligt utan att stammen dör ut. Då minimerar vi skadan de orsakar.
Han efterfrågar mer information kring hur många vargar som egentligen behövs för att säkra stammen.
– Vissa forskare menar att det måste finnas 300 vargar för att stammen ska vara slagkraftig hundra år framöver. Men andra forskare säger att det räcker med 32 stycken i hela Skandinavien.
Thomas Ekberg vill inte ha något vargrevir i Östergötland, framför allt inte i området norr om Roxen. Enligt honom är skälen följande:
Området är, för att vara landsbygd, för tätbebyggt.
Djurhållningen drabbas.
Jakten, som näring och kulturarv, blir lidande eftersom många jägare inte vågar släppa sina hundar, vilket försvårar all jakt på vilt.
Det finns ingen lokal acceptans. Människor är rädda.
– Det ska inte behöva gå så långt att ett barn attackeras. Folk i Östergötland säger att de inte vågar släppa sina barn till skolbussen.
Har du hört människor säga så?
– Ja, flera stycken.
Men några vargattacker har mig veterligen inte hänt i Sverige på mycket länge?
– Så kan man ju alltid säga. I våra grannländer, där det finns mycket varg, har det hänt flera gånger. Vargattacken på Kolmården är ett exempel här i Sverige. De vargarna hade ett konstigt och oskyggt beteende, precis som de här vargarna som börjar bli för oskygga och går in på människors gårdsplan. Attackerar varg ett litet barn dör barnet direkt. Det är stora djur.
Thomas Ekberg menar att paragraf 28 i jaktförordningen, som reglerar när man får skjuta rovdjur för att skydda sina djur, måste liberaliseras. I dag får vargen – kortfattat förklarat – dödas om den direkt angriper tamdjuret, om det finns skälig anledning för ett angrepp eller om vargen befinner sig i djurets hage.
– Paragrafen är för luddig. Tröskeln för när djurägaren får skjuta en oskygg varg som är inne på ditt område måste sänkas. Annars ökar bara den civila olydnaden, säger han.
Både Thomas Ekberg och Lukas framhåller att de inte är några varghatare. Debatten har blivit polariserad och infekterad. Till stor del för att fel människor lägger sig i, menar Thomas Ekberg.
– Jag kallar dem "balkong-ekosofer". Stadsbor som sitter på sina balkonger och tycker utifrån information de har fått från Naturvårdsverket eller Världsnaturfonden. Vi har tappat direktkontakten mellan stad och landsbygd. Förr lärde sig stadsbor om djur och natur av landsborna, så är det inte längre.
Varför skulle det vara fel att utgå från information från till exempel Naturvårdsverket?
– Det som arbetar där är, generellt sett, stadsbor. De har aldrig upplevt problemen med varg. Besluten fattas på fel ställen av fel människor.
Han har länge efterfrågat information om hur mycket vargen kostar.
– Vem finansierar vargen? Hur många kommer att värna om världens vanligaste rovdjur när de får veta att det kostar oss skattebetalare miljardbelopp?
Var får du det beloppet ifrån?
– 2013 sammanfattade jag och en rad andra författare ett underlag som vi lämnade över till dåvarande miljöminister Lena Ek. Där tittade vi bland annat på förhöjda stängselkostnader, minskande jaktarrende för markägare, förhöjda skötselkostnader för djurhållare och värdeminskning av skog- och jordbruksfastigheter – allt till följd av vargen.
Båda välkomnar att länsstyrelsen nu ska skjuta av en problemvarg i området.
– Länsstyrelsen ska ha en eloge för att de i det här fallet satte ned foten snabbt och tog beslut om att ta bort en problemindivid, säger Thomas Ekberg.
Det finns det tydliga tecken på att vargparet i Långbogenreviret har fått valpar även i år. Enligt rapporter till länsstyrelsen har ytterligare tre levande vargungar observerats i reviret. Detta har dock inte bekräftats av länsstyrelsens besiktningsperson.
Lukas menar att en varg inte är nog.
– Det är bra, men det räcker inte. Länsstyrelsen ligger två steg efter hela tiden.
Lukas är långt ifrån den enda lantbrukaren som vill minska vargflocken i länet.
– Fler pratar nu om att minska antalet betesdjur. Ofta rymmer boskapen när de blir skrämda av vargen.
Lantbrukare kan i dag få ekonomiskt bidrag för att bygga vargstängsel. Själv har Lukas stängsel med fem trådar och högre strömstyrka på vissa platser.
– Saken är den att det inte hjälper. Blir en ko med kalvar tillräckligt rädd brakar den igenom vad som helst för att skydda ungarna. Till vardags räcker det med en stängseltråd till kor. Det säger lite om hur de blir när de blir uppjagade.
Vad för typ av stängsel skulle behövas för att skydda djuren?
– Det är ett dilemma och det finns inget bra svar. Visst skulle viltstängsel som den typ vid E4 funka, men det ska gå att sätta upp det också. Här går ju delar av betena inne i skogen och över berg.