Alla ska ha kollektivtrafik inom 2 kilometer

Under fullmäktiges sammanträde på tisdagen är moderaten Per Jameson (M) en aktiv debattör inom ämnet. Han har förberett bilder av linjesträckningarna och riktar skarp kritik mot beslutet att lägga ner busslinjer på landsbygden. 

– Det här handlar inte bara om enskilda busslinjer, det handlar om regionens ledarskap. Alla delar av regionen måste leva. Annars hamnar vi i en teknokratisk syn, där det är viktigare att 80 procent har det bra än att alla kan delta. Demokrati handlar visserligen om majoritetsbeslut, men majoriteten ska inte ha rätt att försämra hur mycket som helst för övriga, säger Per Jameson (M). 

Ska bussarna gå tomma bara för att det ska finnas linjetrafik? 

– Nej, det är naturligtvis inte bra det heller. Det gäller att hitta modeller där trafiken ger det folk behöver. Man måste ändå försörja orterna med bastrafik. Tittar man på tidtabellen så är den ibland ologisk, som på vissa platser där bussar går tomma åt ena hållet för att det ska finnas bussar på plats för att trafikera åt andra hållet. Ändå räknas alla turerna med när beläggningen beräknas och sedan kommer man fram till att beläggningsgraden är för låg. Man måste se det som ett system. 

Vad är det som behövs?  

– Man behöver ha fantasi och ha känsla för hur det fungerar i orterna. De här besluten sätter människor i en svår sits. Folk flyttar ifrån orterna där trafiken tas bort. Många har inte råd att bo kvar eftersom det inte finns någon kollektivtrafik. Man måste prioritera så att det finns linjetrafik. Man kan inte lämna en hel ort utan kommunikationer med resten av länet. Aldrig tidigare har man skurit av en hel ort, som man gjort i Kvarsebo (utanför Norrköping). 

Regionrådet Julie Tran (C) ingår i den styrande koalitionen (S, C, L och MP) är ordförande i regionens trafik- och samhällsplaneringsnämnd. Hon menar att östgötarna redan har tillgång till kollektivtrafik, även på landsbygden. 

– I Östergötland har man alltid någon form av kollektivtrafik inom två kilometer, så vi har väldigt yttäckande trafik och når målet om 100 procent tillgänglighet i hela länet. Ytterligare ett mål är att minst 90 procent ska vara linjelagd trafik och resterande får annan kollektivtrafik, som anropsstyrd kollektivtrafik. Den anropsstyrda trafiken kommer till ens dörr och det finns ingen begränsning om hur ofta du får använda den, så vi är väldigt generösa i Östergötland jämfört med andra regioner. 

Kan det ändå inte finnas en nytta i att ha linjetrafik där människor bor, även om det inte är så många som reser? 

– Vi ser till hela länet och försöker hela tiden anpassa trafiken utifrån reseunderlaget. Det handlar om att använda skattemedel på ett effektivt sätt och väga in olika parametrar för att få en effektiv kollektivtrafik. Om linjetrafik inte är en effektiv lösning på en sträcka så erbjuder vi istället anropsstyrd trafik där.  

Kan du ändå förstå upprördheten hos dem som blivit av med sin busslinje? 

– Vi tar alltid hänsyn till vad som sker för dem som får längre till närmsta hållplats. 

Hon berättar att Östergötland har som mål att prioritera pendlare som arbetar eller studerar. 

– I några av de orter där vi förändrat trafiken jobbas det med olika mobilitetslösningar, exempelvis i Norrköpings kommun där skolbussen öppnar upp för andra resenärer än skolbarn i ett område. De vi sett oftast hamnar i kläm vid förändringar är gymnasieelever. Det är en grupp som varken kommunen eller regionen har ett ansvar enligt lag så det kräver att vi hittar samarbetsformer mellan kommun och region. 

Vad är det som avgör om en trafiksträckning får vara kvar?

– Det finns ingen skarp gräns, men om beläggningen är lägre än 20 procent så behöver vi se över hur den kan förbättras. Exempelvis om sträckningen kan förändras. Vi utgår från tre kriterier i arbetet med linjetrafiken: kostnadstäckning, hur många som går på och vilken samhällsnytta linjen har. 

Kollektivtrafiken är en dyr historia för regionen. Bara 40 procent av intäkterna kommer från biljettförsäljning. Resten står regionen för. 

Finns det inte en risk att människor inte vill på bo landsbygden om de saknar linjetrafik? 

– Att göra landsbygden attraktiv hänger inte bara på kollektivtrafiken. Det är annat som räknas, som bredband, samhällsservice både kommersiell och offentlig. Det är flera delar som lockar.