Sjukvårdens bemanningsbrist och stängda vårdplatser märks på patientnämndens kansli. Det är dit patienter kan vända sig med klagomål på hälso- och sjukvården. Under 2018 registrerades totalt 1 612 ärenden som kan jämföras med 1 506 ärenden under 2017.
Flest ärenden handlar om tillgänglighet. Dessa ökade med 47 procent under förra året. Trots att patienten ska få kontakt samma dag med sin vårdcentral är det svårt att komma fram på telefon. Det är periodvis även svårt att komma fram på Vårdguiden 1177. Längst väntetider till besök är det i specialistsjukvården där patienter inom ögonsjukvården är mest drabbade.
Även till barn- och ungdomspsykiatrin är väntetiderna långa. Totalt anmäldes 108 barnärenden och längst kö är det till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det är svårt att få psykologbehandling och neuropsykiatriska utredningar. Där kan väntetiden vara upp till ett år.
Ett annat problemområde enligt patientnämnden är hur vårdpersonal bemöter barn. Patientnämnden har fått in ett par ärenden där barn har bemötts onödigt bryskt och inte fått möjlighet att förstå vad som ska hända.
Ordförande för patientnämnden är Michael Cornell (S):
– När det gäller barn har vi ett nytt åtagande sedan lagstiftningen ändrades 1 januari 2018. Vi ska hjälpa barnen med deras behov på ett annat sätt än vi gjort tidigare.
Vanligtvis får sjukvården fyra veckor på sig att komma med ett yttrande, men när det är barn inblandat ska det gå på två veckor.
I år har patientnämnden lagt extra kraft på att analysera problem som rör information och delaktighet både för den enskilda patienten och anhöriga. Fallen har ökat från 111 till 122 och många gånger saknas information om behandlingar och vilka alternativ som är tillgängliga. Patienter känner sig heller inte delaktiga i beslut om den egna vården. Det leder ofta till ett ökat antal vårdkontakter, skapar stor oro och ger också dålig följsamhet till behandling.
– Antalet fall kring bemötande är högt och allt handlar väl om hur man förstår varandra i dialogen och där kan vi vara bryggan mellan patient och sjukvård, säger Michael Cornell.
I enstaka fall kan bristfällig information leda till vårdskada. Många ärenden handlar även om utebliven återkoppling på undersökningar och provtagningar. De flesta av dessa ärenden återfinns inom den psykiatriska vården och på vårdcentraler. En tydlig trend när det gäller psykiatrin är att patienter och närstående anser att dialogen med vården brister liksom kommunikationen med anhöriga. Ibland är det vårdens strikta sekretess som ställer till problem.
En grupp som har problem att få vård är multisjuka som har behov av insatser från flera kliniker/vårdgivare. Dessa personer riskerar att slussas runt där ingen tar ett helhetsansvar. Dessa saknar också många gånger vårdplaner, många av de drabbade vårdas både inom region och kommun. Men patientnämnden tar emot få anmälningar från kommunerna. Troligtvis finns det ett mörkertal, enligt patientnämndens ordförande Michael Cornell (C):
– Ja, så är det säkert. Vi kan se att det ser olika ut mellan kommunerna i Östergötland och sedan tror jag att det handlar om att ha kännedom om att man kan vända sig till patientnämnden. Vi kommer göra mer informationsinsatser i kommunerna framöver, säger han.
– Det kan också finnas andra anmälningsvägar i kommunerna via ansvarig sjuksköterska exempelvis.