Det var några av de grundläggande frågeställningarna när representanter från hela länet, och olika organisationer, träffades på Linköpings slott för att diskutera regional livsmedelsstrategi i Östergötland.
Frågan om hur svenskt jordbruk mår har diskuterats intensivt den senaste tiden. Lantbrukarna blir allt färre och livsmedelsimporten – bland annat av kött – ökar stadigt. Produktionen av livsmedel minskar i Sverige vilket gör att vi i allt högre grad måste förlita oss på andra länders matproducenter. Detta i en värld där efterfrågan på mat ökar.
Beredskapen hos svenska kommuner, om något skulle hända, är inte heller särskilt stor.
Enligt Sven Lindgren, före detta moderat kommunalråd i Linköping, landshövding i Kalmar och numera ordförande i civilförsvarsförbundet/hushållningsförbundet, kan Linköping fixa mat till skola och äldreomsorg i två dagar, om något oförutsett skulle hända. Två dagar.
– Det finns inte längre någon som ansvarar för det här området, även om många tror det, sa han under det diskussionstillfälle som följde på själva konferensen.
I dag kan politiker besluta om att köpa in mat från länder som använder sig av helt andra – och i Sverige otillåtna metoder. Det kan – och ska – stå en svensk djurhållare dyrt att exempelvis använda otillåten antibiotika i foder eller hantera djuren på ett olagligt sätt. Därom är de flesta överens. Ändå är det helt lagligt att välja bort det lagligt producerade och köpa in det som hade varit olagligt att producera här.
Skälet uppges ofta vara att den maten är billigare och att det handlar upphandlingsregler.
Men det går att komma runt det. Det har Ödeshög visat.
Skicklighet i att skriva underlag till upphandlingarna är en förklaring, enligt Annicki Oscarsson (KD), ordförande i Ödeshögs kommunstyrelse.
Att kräva svenskproducerat går bort. Däremot är det okej att ställa krav på korta transporter. Då öppnas genast helt andra möjligheter för producenter i närområdet, förklarar hon.
Det som började med en reviderad kostpolicy och tankar om att utnyttja de matproducenter som verkligen finns i närområdet har nu resulterat i ett samarbete som gör att 20 procent av den offentliga maten i kommunen har producerats av de lokala lantbrukarna. Men målet är att komma betydligt längre.
Lite dyrare är det, erkänner Annicki Oscarsson.
– Å andra sidan ser vi att barnen äter bättre och att svinnet är betydligt mindre, säger hon.