Debatten var intensiv innan beslutet om broavgiftens utseende till slut togs. Men trots att avgiften har funnits sedan den 1 februari har diskussionerna långt ifrån upphört. Det fick Transportstyrelsen att bjuda in MVT till Örebro, där myndigheten har ett av sina huvudkontor. Transportstyrelsen är den myndighet som ser till att pengarna via infrastrukturavgiften kommer in till Trafikverket som bekostat brobygget.
Motalabron invigdes den 9 oktober 2013. Den 1 februari 2015 började broavgiften tas ut.
Under året har Transportstyrelsen fått svara på mängder av insändare i MVT och andra tidningar. Den absolut vanligaste: Kan det löna sig att skicka ut en faktura på fem kronor?
– För att enkelt förklara, om vi nu pratar om femkronan som en passage kan kosta, så är vår kostnad per passage en krona, säger Jonas Maran, verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen.
Vidare berättar han att pappersfakturan, med papper, toner, kuvert och porto kostar 2 kronor och 20 öre.
– Men den har vi räknat med inom ramen för en krona per passage.
En annan fråga som diskuterats är sättet att betala på. När broavgiften infördes gick det till exempel inte att betala via autogiro. Det är nu möjligt sedan den 27 september. Men trots en högljudd autogiro-lobby verkar det inte ha slagit igenom i den breda massan.
– Det har varit väldigt mycket skriverier om att ”vi måste få autogiro” och nu vill jag inte vara ironisk men säga några siffror. Vi har 182 autogirodragningar till ett belopp av 7 200 kronor på pricken sedan det infördes i september, säger Maran.
Siffror som kan sättas i perspektiv med att det i snitt skickas ut 64 600 avgiftsbeslut varje månad. Till en summa på 1,1 miljoner kronor.
Autogiro ordnar man via sin internetbank, detsamma med e-faktura. Två sätt som Transportstyrelsen önskar att fler ska använda i framtiden. Dels kostar pappersavin pengar, dessutom händer det att människor för över pengarna till fel bankgiro, till exempel för fordonskatt. Något som kräver manuell hantering för att få pengarna på rätt ställe.
– Det händer inte om det är autogiro. Då slipper vi den situationen också. Därmed kan det vara så att vi tar in mer pengar för att vi har en billigare administration och det gör att vi kanske kan sänka återbetalningstiden eller att man kan sänka passagebeloppet, säger Maran.
Så funkar det. Avgiftsprocessen går över tre månader. I den första registreras och identifieras passagefordonet. Under den andra skapas beslutet, fordran och avisering. Den tredje månaden är betalperiod och tid för att hantera betalningen.
Fram till och med november månad hade 2,2 miljoner passager registrerats sedan broavgiften infördes. På den norra sidan fotograferas fordonen i flera sekvenser. Sedan ska ett avancerat datasystem känna av registreringsnumret. Men alla passager kan inte registreras automatiskt. Det på grund av olika orsaker, till exempel smutsiga skyltar. Då skickas bilderna för manuell granskning.
– Volymerna där varierar beroende på orsak men normalt säger vi att vi har en femprocentig nivå, och det är högt räknat. Fem procent av alla passager granskas manuellt.
– Varje procentenhet kostar oss manuellt arbete så självklart vill vi att det ska vara fantastiskt bra väder och att alla polerar sina registreringsskyltar. Då skulle allt vara mer eller mindre frid och fröjd.
När det handlar om utländska fordon blir det dock svårare då kombinationerna mellan bokstäver och siffror skiljer sig mellan länder. Här måste tjugo procent av alla passager granskas manuellt.
Inte heller när de utländska registreringsskyltarna är identifierade är problemen undanröjda. Då gäller det att hitta fordonets ägare.
För att göra det krävs tillgång till varje lands fordonsregister. Manuellt skickas registreringsnummer och landskod över via en partner som har tillgång till andra länders fordonsregister.
Fokus ligger på de vanligast förekommande länderna och i 11 länder når Transportstyrelsen 60 procent av alla utländska fordonsägare.
– På eget bevåg tittade jag för någon månad sedan på vilka nationaliteter vi haft. Senaste halvåret var det 52 olika nationaliteter som når viss volym där vi borde kunna tänka oss att ha en anslutning till det nationella fordonsregistret. Och då finns länder som Iran, Algeriet med. Vi har USA med. Vi har Pakistan. Vi har massor av länder. Bara för att vi har 15-20 passager från ett land kan vi inte lägga ner den volymen arbete för att nå de länderna. Vi jobbar utifrån de nationaliteter som är vanligast hos oss.
Så de som är ovanliga slipper undan?
– Ja, de slipper undan. Det är administrativt omöjligt att argumentera för att genomföra det arbetet. Då skulle det verkligen kosta pengar, då skulle det verkligen inte vara lönsamt.
Avslutningsvis till frågan om varför det är så stor påminnelseavgift (300 kronor) om man inte betalar i tid.
– Det handlar om tydlighet. För att kalkylerna ska hålla är det jätteviktigt att alla betalar om det så är 5 eller 500 kronor i passagebeslut. Den höga påminnelseavgiften gör att man även tar de små beloppen på allvar. Det gör att det blir en likabehandling för alla, säger Jonas Maran.