Andreas och hunden Lucy som snart blir två år. Hon är av rasen Miniature american shepherd.
Andreas Johansson, 43 år, ville bli fotbollsproffs när han var liten.
– Jag skrev så i kompisböckerna som jag hade som barn. Men trots det blev det inte så.
Andreas är född och uppväxt i Kalmar och han har en idrottsbakgrund. Han spelade både fotboll, handboll och frisbee i sin ungdom. Men det blev teaterintresset som tog över. Det började egentligen redan i grundskolan, där en av hans lärare spelade teater och ville sätta upp en kabaré tillsammans med eleverna. Självklart ville Andreas medverka.
– Jag minns att jag tyckte det var kul när jag fick folk att skratta.
Innan flytten till Motala 2002 studerade han natur på gymnasiet och bioteknologi, med inriktning på livsmedelskemi, på Högskolan i Kalmar. Han var då med i en teatergrupp på skolan som satte upp en revy.
– Jag märkte att jag har ett bra bildminne och det har jag verkligen nytta av när jag läser in manus.
Andreas bor numera i Nykyrka. Han arbetar som miljöinspektör i Motala kommun och efter en arbetsdag med mycket myndighetsbeslut får han utlopp för sin kreativa sida på kvällarna. Han älskar nämligen att skriva också.
Andreas skriver på sin kommande novellsamling.
– Jag gillar kontraster, det breddar min syn på livet och gör mig mer nyfiken.
Andreas har tidigare medverkat i Vilda Hildas Revy i Gamla Folkets hus i Motala. Men när det inte blev någon mer uppsättning gick han över till Motala lokalrevy. Där verkar han både som skådespelare och manusförfattare.
– Vi ett gäng proffsiga amatörer som varje år skriver manuset tillsammans. Vi bygger även alla kulisser. Vi jobbar helt ideellt och vi har roligt tillsammans.
Andreas har vid några tillfällen fått underhålla publik utklädd till en ost.
Andreas tycker om när han får människor att skratta.
Under pandemin fick Andreas mycket tid över då hans teaterliv låg vilande. Han bestämde sig då för att skriva och ge ut en diktsamling. Den skulle bestå av 100 dikter och han plockade fram sina sparade dikter han skrivit sedan gymnasietiden. Men det fanns bara 37 dikter.
– Jag skrev då de 63 dikter som saknades. Det tog mig tre veckor. Vissa speglar livshändelser och andra är helt tagna ur fantasin.
Nu har han bestämt sig igen. Han ska göra en novellsamling, men inte med 100 noveller utan tio. Han har ganska nyligen börjat skrivandet. Andreas trivs med att sitta och skriva i trädgården. Han har skapat en lummig trädgård tillsammans med sin sambo Beatrice.
När räknar du med att boken kommer ut?
– Den kommer ut när den är klar. Ett typiskt svar av mig, skrattar Andreas.
Trädgården är familjens oas. Under högsäsong trivs persikor, vindruvor och valnötter här.