"Jag är ju rädd att han inte ska komma hem igen", säger 13-åriga Tuva när hon tänker på sin pappa som jobbar som polis.
Tuva har precis slutat skolan för dagen och möter upp. Vi träffas bara några dagar efter att upploppen Linköping och Norrköping ägt rum.
Hon säger att hon har följt händelserna via bland annat sociala medier. Hon menar att det trots allt ger henne ett lugn. Att det bästa är att hålla koll själv. För hon är van vid att pappa, som är polis, inte delar med sig av det som hänt där ute på fältet.
Det är hans yrkesval som gjort att vi ses. Och en insändare som Tuva fick publicerad för några månader sedan. I den skrev hon ner det hon menar är den vardag som hennes pappa och alla andra poliser möter, när de gör sitt jobb.
"Många tror att alla bara älskar poliser och vill dom väl. Men så är det verkligen inte. Dom får stå ut med att folk skriker fula ord, bli hotade, se folk må dåligt och ha ont, alltid vara beredd på att någon kan försöka skada en, och allt för att du ska ha ett bra och fint samhälle utan kriminalitet", skrev hon bland annat.
Men under den gånga påskhelgen kunde Tuva ändå slappna av lite. Pappans arbetspass slutade med att han i stället låg sjuk. Planen var annars att han skulle ha tjänstgjort under upploppen, då upp emot 30 poliser fick fysiska skador.
– Jag är faktisk glad han blev sjuk, men jag tänker så klart på de andra polisernas familjer, säger hon.
Poliserna står uppradade i Navestad, inför det som komma skulle. Tuvas pappa skulle varit där, men blev sjuk. "Det är jag glad för", säger hon.
Tuvas insändare kom att bli lite av en bearbetning, menar hon. För den hade föregåtts av en händelse, som nog egentligen var upprinnelsen till den oro hon har i dag.
– Pappa jobbade en kväll utanför en nattklubb, där det var bråk. Polisen fick glasflaskor kastade emot sig. När jag fick veta det blev jag rädd. Och ändå berättade inte pappa så mycket. Men jag tänkte på vad som kunde ha hänt, säger hon och fortsätter:
– Jag är ju rädd att han inte ska komma hem igen. Det är jag varje gång han åker hemifrån. Men när jag går och lägger mig försöker jag att tänka att han gör något kul eller har en paus. Och då kan jag somna.
Vad tänker du när du ser vad som hände poliserna vid påskhelgens upplopp?
– Jag bli jätteledsen och samtidigt sur. Jag trodde mänskligheten hade kommit längre. Det tråkiga är ju också att många verkligen tror att det är polisen som har skrivit lagarna, men de gör ju bara sitt jobb. De är ju där för att hjälpa.
Tuva menar att poliserna har för låga löner utfrån det som utsätts för. Den här bilden togs i samband med upploppen i Skäggetorp under påskhelgen.
Tuva tog även upp lönefrågan i sin insändare. Nu återkommer hon till den. Hon menar att polisenas löner är alldeles för låga utifrån det utsätter sig för. De senaste uppgifterna, som sammanställts i bland annat Polistidningen, visar att medellönen för en ingripandepolis ligger på knappt 32 000 kronor.
– De riskerar ju sina liv, samtidigt skrivs det alltid så snabbt i media om det skulle vara så att polisen gjort något. Slagit någon med batong eller så. Men vad ska de göra?, frågar hon sig.
Hon menar också att de oregelbundna arbetstiderna som poliserna har, med snabba inhopp, påverkar familjen.
– Vi kan inte planera så mycket. Pappa skulle varit ledig på påsklovet, men fick jobba, säger hon.
Trots sina funderingar har Tuva kommit fram till att hon själv vill bli polis. Det är hon egentligen väldigt säker på.
– Pappa har pratat så mycket bra om yrket, han trivs jättebra. Det enda jag tänker på är om jag sedan får familj. Hur rädda kommer de att vara? Men det kanske ser annorlunda ut då, säger hon.