Under torsdagen går en person in på ett apotek i Norrköping. Köpet sker med den nya tvåhundrakronorssedeln, och ingen anar att något är fel förrän dagskassan lämnas in till uppräkningscentralen. Där upptäcks att sedeln är falsk – och samma sak händer när en bilfirma lämnar in sin dagskassa.
Det här två exemplen från en enda dag i Norrköping är bara två i mängden av ärenden som kommit in till Nationellt forensiskt centrum (NFC) i Linköping under de två senaste månaderna.
– Under 2016 och fram till augusti 2017 har vi legat på ungefär 60 ärenden per månad. Under oktober kom det in 114 ärenden, och hittills i november har vi fått in över 200 ärenden, säger Michael Johansson, förste forensiker på NFC och den som ansvarar för att analysera de falska sedlar som myndigheten tar emot.
Han betonar att varje anmälning kan handla om en såväl som flera sedlar, varför det i dagsläget inte går att säga något om det totala antalet falska sedlar som upptäckts.
– Även om det är en procentuellt sätt hysterisk ökning så är det fortfarande en väldigt liten andel falska sedlar, sett till mängden äkta sedlar, säger Michael Johansson.
Men något som förbryllar honom är att ökningen inte sticker ut i någon särskild del av Sverige, och att den utöver de nya svenska sedlarna även gäller euro och dollar. Det enda som sticker ut är att tvåhundrakronorssedeln är överrepresenterad bland de svenska sedelförfalskningarna.
Vad ökningen beror på har man därför ingen förklaring till, även om det var väntat med en ökad mängd förfalskningar efter det svenska sedelbytet. Anledningen till det är att vi då är sämre på att känna igen en äkta sedel, vilket förfalskarna utnyttjar. Och problemet blir större av att svenskarna är världsunika i att använda så lite kontanter, tror Michael Johansson.
– Man kommer väldigt långt med en bildmässig likhet, för det är en väldigt dålig kontroll på sedlarna när man hanterar dem. Jag tror det är baksidan av myntet att vi har ett så stort förtroende för den svenska valutan. Vi räknar inte med att den ska vara falsk eftersom vi har så få förfalskningar.
Har ni sett någon liknande ökning historiskt?– Man får gå tillbaka till år 2000 för att hitta en motsvarighet. Då var bakgrunden att färgskrivare började bli så pass bra att det gick att lura bensinautomaterna då.
Men nu har ni ingen lika tydlig förklaring?– Nej, det har vi faktiskt inte. Det hade varit jättekul om jag kunde ge dig det, men jag är lika frågande jag, säger Michael Johansson.