Det var en fredag i maj som telefonen ringde hos Bengt Karlsson, som egentligen heter något annat, men som önskar få vara anonym.
Bengt, som inte brukar svara på okända nummer, väntade ett samtal och svarade därför. I telefonen möttes han av en kvinna som berättade att hon ringde från inkasso.
– Hon misstänkte att jag hade fallit offer för en ID-kapning. Jag är för dåligt insatt, så jag tyckte det lät troligt att det kunde vara så. Därför lyckades hon få mig oroad och uppskrämd.
Kvinnan lugnade Bengt med att hon skulle göra en polisanmälan och erbjöd sig att koppla honom vidare till bankens så kallade "säkerhetsavdelning". På så vis lyckades hon få förtroende från Bengt, som accepterade en vidarekoppling trots hans tidigare vetskap om att aldrig gå med på något sådant.
Signalerna gick fram och till slut svarade en person som påstod sig komma från Bengts bank. Kvinnan på banken berättade att hon kunde se att någon misslyckats med att överföra 50 000 kronor från hans konto via Swish, och att hans Swish därför hade spärrats. Detta kunde de lösa genom att Bengt skulle godkänna en transaktion på samma summa som sedan skulle komma tillbaka på hans konto. På detta sätt kunde de även hjälpa både banken och polisen då mottagarens namn och konto skulle avslöjas.
– Så jag gjorde det lika mycket för att hjälpa polisen som att häva min spärr på Swish. För det hade inte varit hela världen om den hade legat spärrad ett tag, menar han.
Efter Swish-överföringen tyckte även kvinnan att de för säkerhetens skull borde kontrollera Bengts bankkort. Detta genom en fiktiv faktura på 27 990 kronor. Även dessa pengar skulle återkomma inom några timmar. Sedan kom den sista fasen, som han beskriver det som. Kvinnan tyckte att de skulle passa på att uppdatera Bengts bankdosa.
Tur i oturen mindes inte Bengt sin kod till dosan. Kvinnan förklarade att hon därför skulle återkomma efter en stund när han hade letat fram koden. Efter ett misslyckat försök med att hitta den på egen hand ringde Bengt till slut sin bank där han fick förklarat för sig att han hade blivit utsatt för bedrägeri.
– Då fick jag en chock och började inse vad jag hade gjort. Det var ingen rolig känsla.
Bengt förklarar att både han och hans vänner aldrig hade trott att just han skulle bli offer för detta.
– Jag är inte duktig på den tekniken men jag är inte idiot heller. Det fanns bara inte i min sinnevärld att jag blev utsatt för bedrägeri.
Dessutom hade han förutfattade meningar om att bedragare är män som på något vis pressar en att lämna ut sina kontouppgifter.
– Jag tror inte att jag vid något tillfälle under dessa 1,5 timmarna lämnade ut några kontouppgifter, utan jag skötte det själv. Jag var så totalt manipulerad i att det var banken jag pratade med.
Niklas Svensson, säkerhetsansvarig på Länsförsäkringar Östgöta, förklarar svårigheten med detta tillvägagångssätt. Godkänner man transaktionen själv är det svårt att få tillbaka pengarna, menar han.
– Självklart gör vi det vi kan för att försöka få tillbaka pengarna eller avbryta en transaktion. Det som för mig är bekymmersamt är att det sällan är av teknisk karaktär utan det ofta handlar om att lura en människa till att göra något, säger han.
Boel Andersson, förundersökningsledare vid polisens bedrägerienhet, berättar varför många som är tveksamma i början ändå går på det till slut.
– Personerna som ringer är väldigt på och manipulativa. Man kanske har det jobbigt annars, kanske är stressad eller sjuk. De vet precis vilka knappar de ska trycka på för att man ska släppa försiktigheten, säger hon.
Och precis så var det för Bengt. Att varningsklockorna aldrig ringde förklarar han berodde på att han var stressad med tankarna på annat.
– När de ringde var jag ganska sårbar. Jag kände liksom "inte det här på allt annat". Då var det skönt att jag kunde lämna över problemen till henne.
Bedrägerier är ett av de mest anmälda brotten, enligt statistik från Stödskyddsföreningen. Bengt Karlsson berättar att händelsen har tagit hårt på honom psykiskt och tror inte att han är ensam om att känna så.
– Jag skulle vilja att polisens får insikt i att det inte bara är dessa människors pengar som är de primära, utan den tappade självrespekten och självkänslan som man får när man är lurad. Den är svår att hantera, så många skulle egentligen behöva psykologhjälp efteråt.