Med utgångspunkt i ett visselblåsardirektiv i EU röstade riksdagen i september 2021 ja till en ny lag som ersätter den tidigare visselblåsarlagen. Den nya lagen heter Lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden och den trädde i kraft den 17 december förra året.
Den tidigare visselblåsarlagen krävde ett allvarligt missförhållande med fängelse på straffskalan. Utgångspunkten i den nya lagstiftningen är bredare och bygger på att det ska finnas ett allmänintresse av att informationen kommer fram.
Områden som rör missförhållanden kan exempelvis vara offentlig upphandling, finansiella tjänster, miljöskydd, folkhälsa, konsumentskydd och livsmedelssäkerhet. I vissa fall kan det även finnas ett allmänintresse av att brott mot interna regler kommer fram.
Den som larmar om missförhållanden ska kunna vara helt anonym. Inte bara anställda utan även andra personer med insyn kan larma utan risk för repressalier.
Missförhållanden som handlar om den enskildes egen arbetssituation omfattas normalt sett inte av skyddet. Det finns andra sätt att hantera den typen av frågor såsom den fackliga organisationen.
När visselblåsaren larmar krävs också att denne har anledning att tro att informationen som lämnas är sann. Personer som medvetet lämnar felaktig information skyddas inte av visselblåsarlagen.
Även privata arbetsgivare med minst 250 anställda ha en intern visselblåsarfunktion.