Hur resurserna används påverkas av hur jämställd en organisation är.
– Blir det en enkönad maktsituation inverkar det på hur man fördelar resurser och hur man tycker att resurser ska fördelas, säger genusforskaren Anneli Häyrén vid Uppsala universitet.
Vad vinner man på att satsa på jämställdhet?
– Om man jämför homogenitet och heterogenitet så ser man att när en maktstruktur blandas upp med flera olikheter blir det bättre resultat, säger hon.
I studier av organisationer har man sett att om man går från ensidigt manligt ledarskap till att blanda upp med kvinnor har man fått tio procent bättre ekonomiskt resultat.
– I en kommun är det ganska mycket pengar, säger hon.
Hon berättar att homogena, mer eller mindre enkönade, grupper tenterar att bli ganska inneslutna. Inom gruppen kan en beslutskultur utvecklas.
– Man bestämmer sig för vad som är lämpligt och inte lämpligt. Då gynnar det oftast den gruppen som är homogen, säger hon.
Det är lättare att förstå det som liknar den egna livssituationen, de egna intressena eller det man känner igen.
– Då kan det vara svårare att förstå att andra kan ha intressen som också gynnar kommunen, säger hon.
Som exempel tar hon det som flertalet gånger diskuterats i media - hur resurser fördelas mellan hockey och ridsport i kommuner.
– Redan tidigt missgynnas flickor därför att maktstrukturen är enkönad.
Beslut som fattas inom kommunpolitiken påverkar medborgarnas vardag.
– Om den kommunala nivån har en homogen grupp som fattar beslut om den vardagen tycker jag att man behöver fundera på om det finns en risk att det blir så att vissa intressen får mer utrymme än andra. I organisationer kan man se att en homogen grupp leder till homogena beslut.
Om man har en grupp med lika många kvinnor som män, eller i alla fall 40-60, får man in andra erfarenheter.
– Man får in andra perspektiv och andra diskussioner som gör att man kan vidga blicken och bättre förstå andra grupper än den man själv tillhör.
Homogena strukturer upprätthålls därför att de upplevs trygga och bekanta. I en del fall där man argumenterar för att inte kvotera in kvinnor anges som skäl att man rekryterar utifrån kompetens, men Anneli Häyrén förklarar att det även i enkönade grupperingar handlar om kvotering. Männen kvoteras in informellt.
– De kvinnor som tagits sig in i manlig enkönade sammanhang är ofta oerhört kompetenta. De måste vara så kompetenta för att kunna ta sig in, eftersom det finns ett motstånd till förändring. När man pratar om att kvotera i kvinnor bara på grund av kön så skjuter man bredvid mål, därför att de kvinnor som kommer in har bred kompetens. De har insett att de måste ha mycket på fötterna för att komma in i sådana här sammanhang annars får de inget talutrymme.
I vissa fall ställs diskriminerade grupper mot varandra. Partier har i vissa fall prioriterat att få in yngre personer stället för att jobba med att få in kvinnor i kommunpolitiken.
– Ibland är det en strategi för att inte behöva bryta upp könsordningen. Om man tänker att ålder är mycket viktigare så glömmer man att man kan tänka ålder och kön samtidigt. Det visar att det finns en väldigt stark omedveten patriarkal struktur som vi inte ens tänker på att vi har.
Just därför sker könsdiskrimineringen ofta helt omedvetet.