Gunilla Pettersson, bvc-sköterska, Motala:
I sitt jobb som bvc-sköterska träffar Gunilla Pettersson många föräldrar. Utifrån sin yrkesroll tycker hon att de jämställdhetsfrågor som just nu väger allra tyngst handlar om självbestämmande och hur man inom familjen avgör vem som gör vad.
– Det är viktigt att man har en ömsesidig respekt för varandra, att man är tillåtande mot varandra och att var och en har en rätt att bestämma över sitt eget liv, säger hon.
Alla familjer är olika och tar olika beslut om hur just den familjen ska fungera, men Gunilla Pettersson påtalar att de besluten måste ske gemensamt.
– Det innebär inte att man måste ta lika lång föräldraledighet eller alltid diska varannan gång. Men hur man ska dela på det är något som måste bestämmas tillsammans. Annars är det inte okej, säger hon.
Hennes upplevelse är att det här är frågor som borde diskuteras mer i samhället. Hon tror också att det då är viktigt att hitta olika vägar att nå ut.
– Vi försöker att diskutera det när föräldrarna kommer hit, men vi är nog också lite dåliga på det, säger hon.
Samtidigt har barnavårdscentralerna i länet gjort en satsning för att få upp den här typer av frågor mer på bordet. Istället för att bara ha enskilda samtal med den barnafödande föräldern har man sedan i höstas börjat erbjuda enskilda samtal även för den andra föräldern.
– De flesta har faktiskt tackat ja, men någon pappa har skrattat mig rakt upp i ansiktet. De får välja själva vad vi pratar om, men vi ser det som en möjlighet att komma in på jämställdhetsfrågor, säger Gunilla Pettersson.
Lara Kheiroujan, integrationssamordnare på Motala kommun, Linköping.
– Våld. Kan man arbeta förebyggande mot våldet så främjar man jämställdheten. Å andra sidan kan man se det så att om vi stärker jämställdheten så försvinner våldet sakta men säkert. Det kan man se globalt. Länder som har jämställdhet som en viktig demokratisk grundvärdering och norm har också mindre våld mot kvinnor. I länder som har längre till ett jämställt samhälle är våldet mycket större.
Caroline Unéus, Moderat kommunalråd, Ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, Motala:
– Det finns hur många som helst. En jämställdhetsfråga som jag tycker är viktig är att alla ska ha tillgång till sin egen ekonomi. Det kanske är mer vanligt i Sverige, vi lever i en helt annan demokrati, men i många länder saknar kvinnor detta, säger Caroline Unéus.
Frida Lönn Jacobsson, grävmaskinist Motala:
– Jag jobbar i ett väldigt mansdominerat yrke och jag skulle önska att fler kvinnor blev bättre mottagna även om de flesta tar emot bra. Men många tror när man kommer att man är chefens fru, sambo eller dotter, inte att man har arbetslivserfarenhet, säger Frida Lönn Jacobsson.
Hon skulle generellt vilja se en ännu större acceptans för kvinnor inom just mansdominerande yrken och sitter själv med i en kvinnlig nätverksgrupp inom fackförbundet Seko.
Dessie Forsén, ordförande för Vadstena Turism & Näringsliv AB, Vadstena:
– Skolgång för alla, att både pojkar och flickor kan avsluta en gymnasieutbildning. Det bygger jämlikheten för mig så alla får samma förutsättningar framöver. Det tycker jag skapar jämställdhet. Säg att en grupp människor inte skulle få gå i skolan, då blir de utanför redan i unga år. I vissa länder kanske inte både flickor och pojkar får gå i skolan och I vissa kanske ett av könen får gå fler år.
Evelina Ottosson, bibliotekarie, Motala:
– Först tänkte jag ojämställdheten på arbetsmarknaden, särskilt för kvinnor i den offentliga sektorn, om hur det påverkar exempelvis pensionen på lång sikt. Men mest högaktuell är ändå frågan om könsrelaterat våld i hemmet och den ökade risken när vi nu med covid-19 tillbringar mer tid hemma. Vuxna som utsätts men också barn som utsätts eller behöver bevittna att anhöriga blir utsatta.
Margita Carlsson Beganovic, undersköterska och engagerad ideellt i Motala kvinnojour, Tjällmo:
– Den viktigaste jämställdhetsfrågan enligt mig är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra för vi har fortfarande ett samhälle som tillåter detta. Antalet kvinnor som söker stöd har ökat och jag upplever att kvinnor har sämre rättigheter och stöd från samhället exempelvis i domstolar.
Christina Blom, Verksamhetschef på Rättspsykiatriska regionkliniken, Motala:
– Det viktigaste ligger i vardagsarbetet, att kvinnor inte kränks. Vi måste börja med oss själva. Integrationsfrågan är också viktig. Om man kommer i underläge som kvinna, och inte förstår sociala koder och kulturer, då hamnar man i ett läge och utanförskap som gör att man också kan hamna i psykisk ohälsa. Det är viktigt att lyfta kvinnoperspektivet i forskning och utveckling.
Gunilla Brynell Johansson, vd för Vätternrundan, lämnar rollen i sommar, Väderstad
–Vi behöver alltid ha med oss jämställdhet. Alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter är a och o i en demokrati. Ett bekymmer vi har är att alla människor inte har samma värde i alla sammanhang. Där är till exempel det faktum att kvinnor fortfarande i stor utsträckning misshandlas och även dödas av män i en nuvarande eller tidigare nära relation särskilt skrämmande.
Eldina Kasum, Personlig assistent och är volontär på Internationella kvinnoföreningen, Motala.
– Jämställdhet i relation mellan män och kvinnor. För de som kommer från andra länder är det en jättestor skillnad. Våld i nära relation är ett stort problem. Jättemånga vet inte hur det fungerar här. När de får information om vilka rättigheter de har som kvinna eller tjej i Sverige blir de överraskade. Många har ingen aning. Det finns skrämmande relationer – det är många som behöver hjälp.