Onsdag nästa vecka ska politikerna i bildningsnämnden ta ställning till tjänstemännens utredning om förutsättningarna för att återöppna Godegårds skola. Det är dock redan känt att 30 elever anmält intresse för att börja i skolan. Det var färre än vad de styrande politikerna hoppats på, men prognoserna utifrån hur många barn som bor inom upptagningsområdet tyder på att elevantalet fram till år 2023 kommer att öka. Då nås en topp på 55 elever. Det kan jämföras med prognosen i den tidigare utredningen inför nedläggningen som då pekade på att det skulle vara färre än 40 elever under hela perioden. Efter år 2023 riskerar dock antalet att åter sjunka utifrån att det fötts färre barn i området.

– Det här är ju prognoser, men tittar man bakåt på hur det sett ut med barnkullarna så ligger de på mellan två och sex barn per år som börjat skolan. Tittar man på barnantalet i dag så ser man att det blir en topp kring år 2023 och sedan verkar det sjunka igen, säger bildningschef Per-Arne Sterner.

Tjänstemännen har också tittat på skolskjutsarna och konstaterar att för ett antal elever skulle sträckan kortas, men för några skulle den vara oförändrad. När det gäller de ekonomiska förutsättningarna ser man att det skulle kosta fem miljoner kronor om året att öppna skolan. Samtidigt ska bildningsnämnden spara 25 miljoner kronor i år.

Man har också undersökt hur ett öppnande skulle påverka skolorna i Tjällmo och Nykyrka. Elevtappet där motsvarar drygt en lärartjänst per skola, men eftersom Godegårdseleverna är utspridda i olika årskurser så är det inte möjligt att ta bort tjänsterna. I utredningen fastslås att det blir "svårt att klara uppdraget inom de ekonomiska ramarna vid Tjällmo och Nykyrka skolor".

– För Tjällmo och Nykyrka minskar intäkterna när elevantalet minskar. Procentuellt är det så mycket att det skulle kunna påverka deras organisationer och skulle man minska antalet pedagoger så riskerar man att tappa kompetens, säger Per-Arne Sterner.

Som vi rapporterat tidigare var det fem behöriga lärare som sökte tjänsterna. Flertalet av dem önskar dock att jobba deltid så sammantaget rör det sig om 3,5 tjänster. Dessutom jobbar majoriteten av dem i kommunens skolor i dag vilket skulle leda till rekryteringsbehov på andra håll.