Förslaget till en utbyggnad av gästhamnen föddes redan 2012. En avsiktsförklaring skrevs på 2015, och 2017 gav mark- och miljödomstolen grönt ljus till en utbyggnad. Tanken var att bygga omkring 40 nya platser, kommunen och Kanalbolaget fick fem år på sig att genomföra bygget. Men utvecklingen av hamnen fick vänta.
– Tyvärr är planerna pausade sedan två år tillbaka. Sommaren 2017 stod vi inför att göra de sista förberedelserna. Kommunen var beredd att bygga, det fanns en budget på ungefär 4,5 miljon kronor. Sen vek vattenståndet i Vättern, på grund av torka och värme. Det var inte möjligt att gå vidare, säger Peter Ingesson, kommundirektör.
LÄS MER: Bolaget om besöksplatserna i hamnen
Till råga på allt gjorde den låga vattennivån så att kanalbolaget dessutom tvingades att minska antalet befintliga besöksplatser i hamnen.
– Det har varit dubbelt illa kan man säga, säger Peter Ingesson.
Förhoppningen är nu att vattenståndet kommer tillbaka till ett normalläge.
– Vi har haft regelbundna avstämningar med kanalbolaget om hur de ser på situationen. Just nu är det att avvakta inför 2020 och se om situationen förbättras eller inte.
Planen var att göra bryggor som inte kräver fysiska ingrepp i botten. Bryggorna skulle följa samma typ av lösning som finns inne i hamnen idag, med flytbryggor förankrade i kajen.
– Vi är väldigt beroende av hur vattenståndet i Vättern utvecklar sig. Det behöver återgå till normalnivå för att kunna realiseras. Samtidigt ser vi att det finns ett stort behov av platser. Skulle det inte vara möjligt över tid, då får man försöka värdera om det finns andra lösningar kring vätternviken och båtplatser. Där är vi inte riktigt än i frågan.
En större hamn skulle ha en stor betydelse för Motala berättar kommundirektören.
– Det handlar både om att attrahera båtbesökare på väg genom kanalen och besökare ifrån Vätterns olika orter att stanna. Vi tappar ett antal besökstillfällen genom att vi inte har den här möjligheten fullt ut.
Om vattnet höjs, kan man ta tag i projektet igen?– Ja, det finns en teknisk undersökning, det finns förslag på lösningar och det finns en ungefärlig budget. Sen har det gått några år sedan ärendet kom upp, så frågan behöver lyftas igen. Det är inte så att bara för att vattnet stiger i Vättern att vi kan tryck på knappen, utan då behöver man ta upp frågan för ny prövning kan man säga, avslutar Peter Ingesson.