Det råder brist på behöriga lärare. Men skillnaden är stor mellan kommunens grundskolor. Vissa, som Bergvalla, Smedsby och Klockrike, har enbart behöriga grundskollärare medan andra delvis saknar behörig personal. Tuffast är läget i Tjällmo där bara hälften av grundskollärarna är behöriga.

– Om vi jämför med riket så har vi just nu en relativt bra situation i Motala om man ser till kommunen i stort. Men vi ser också att vi har lägre behörighetsgrad på några av de mindre landsbygdsskolorna och det är oroväckande, säger bildningschef Per-Arne Sterner.

Förutom att konkurrensen mellan kommunerna ökar om lärarna ser han också andra utmaningar framöver. De äldre lärarna som väntas gå i pension de närmaste fem åren har en betydligt bredare behörighet än de lärare som utbildas i dag.

– De kan undervisa praktiskt taget i alla ämnen, men i dag får du behörighet i färre ämnen, säger han och konstaterar att det då kommer att behövas fler olika lärare för att säkra undervisningen i alla ämnen.

På större skolor med flera klasser i varje årskurs går det lättare att hantera lärarnas mer begränsade ämneskombinationer, men på de små skolorna kan det här framöver bli ett allt större problem. Det kan lösas genom att lärarna får tjänstgöra på fler skolor, men Per-Arne Sterner ser problem med en sådan lösning.

– Det blir mer resande och då blir det ingen bra arbetsmiljö. Det har också med attraktiviteten i jobbet att göra. Dessutom jobbar vi ju med kollegialt lärande där man personalen lär av varandra, säger han.

Hur viktigt är det att ha behöriga lärare i alla ämnen?

– Superviktigt. Om vi inte skulle tycka det så skulle man ju inte behöva ha någon lärarutbildning alls. Det finns ett tydligt samband mellan att ha duktiga och behöriga lärare och en hög måluppfyllelse hos eleverna. Så behörigheten är ingenting som vi kommer att tulla på om vi inte måste, säger Per-Arne Sterner.

Kommunen har och ska vidta ett antal åtgärder för att säkra tillgången på behöriga lärare. En del är att hänga på Linköping och Norrköping som inlett ett samarbete med universitetets lärarutbildning. En annan lösning är att uppmana obehöriga lärare att studera och att de obehöriga lärare som delvis genomfört en lärarutbildning ska få möjlighet att läsa klart.

– Sedan jobbar vi också med de fackliga för att förbättra arbetsmiljön. Vi tittar exempelvis på om man kan dela upp arbetet så att vissa jobbar mer med mentorskap och att utbildade lärare kan undervisa mer. I framtiden kanske det blir helt andra grupper som gör de där extra arbetsuppgifterna som lärarna har i dag.

Andelen behöriga lärare varierar mellan skolorna. Samtidigt ska alla elever få samma förutsättningar. Hur får ni ihop det?

– Jag ser framför mig att det framöver kommer att bli mer styrning från vår sida i fördelningen av personalen. Vi kan inte tvinga folk att jobba på platser där de inte vill, då finns det en risk att de säger upp sig. Men vi kan använda andra verktyg, som lönebildningen, säger Per-Arne Sterner.

Det blev en diskussion om kravet på 100 procent behöriga lärare när ni nu tittar på Godegårds skola. Hur tänker ni där?

– Om man ska starta en ny skola måste utgångsläget vara att man vill ha behörig personal. Man kan inte säga att bara för att vi inte har det på andra håll så behöver vi inte ha det på den nya skolan. Men i slutänden är det en politisk fråga.