– Det var egentligen min man som köpte butiken från början, han trodde att den skulle sköta sig själv. Jag hade ett bra jobb som butikschef och hade öppnat Kappahl i Motala, berättar Ulla när vi ses på hennes kontor i husets källare.
– När jag började här var jag trött på alla hotellnätter, fortsätter Ulla som rest mycket i sin tidigare tjänst. Hon skojar om att hon fick lägga finskorna på hyllan när hon bestämde sig för att ge livsmedelsbutiken en chans, till att börja med tre år framåt. Det blev en tuff start, en helt ny bransch, långa arbetsdagar och oro för att verksamheten inte skulle bära sig.
– Jag gick från kläder till potatis och mjölk. Det är lite skillnad säger Ulla och skrattar.
Innan Ica i Bråstorp etablerades storhandlade kringboende på Drottninggatan. Det fanns manuell chark och personalen styckade halva grisar i butiken. Det är borta sedan länge och idag kompletteringshandlar kunderna i större utsträckning. Butiken erbjuder idag bakat bröd, post- och spelservice. Den är också apoteksombud.
– Ibland har det varit jättetufft men det har rullat och gått, säger Ulla om ekonomin.
Däremot finns det människor som tror att hon tjänar väldigt bra, som inte tänker på att det handlar om en liten närbutik som är väldigt sårbar mot de stora jättarna.
"Men Ulla, varför köper du inte en större bil", är kommentarer hon fått höra genom åren.
– Jag har fått jobba, säger hon bestämt. Samtidigt har det varit roligt. Man blir nära sina kunder. De kommer hit för att prata, för att få komma ut. En del kan komma tre gånger om dagen, vilket i sig är lite tragiskt.
Nu ligger verksamheten ute till försäljning, men någon ny Ica-handlare lär inte bli aktuell eftersom företaget centralt inte vill ha någon ny butik. Vilken kedja som kan komma att ta över är därför oklart.
– Men jag vill att det ska bli en fortsatt butik för dem i området, säger Ulla.
Hur snart hoppas du kunna lämna?
– Fortast möjligt. Det sista året har jag jobbat varannan vecka.
För fyra anställda är framtiden oviss. De har trivts bra i butiken med Ulla som chef.
– Hon kör på galet, beskriver Anita Nivala henne när vi går runt i butiken för fotografering.
Sammanhållningen, fortsätter Anita, har fått både henne och andra kollegor att stanna kvar.
– Jag tänkte bara vara kvar ett tag men har stannat i 16 år, säger hon.
Även om Ulla Pettersson ser fram emot att få mer fritid som heltidspensionär är hon lite orolig över hur vardagen utanför affären kommer att bli.
– Att det blir för lugnt, säger hon.