Alliansen har tagit fram ett förslag till ny kostpolicy, ett dokument där kommunen anger sin syn på den mat som lagas till exempelvis förskolor, skolor och äldre. I det nya förslaget flyttas fokuset från ekologiskt till närodlat, en åtgärd som väckt lite huvudbry. Orsaken är att man enligt EU:s konkurrenslagstiftning måste ge producenter ifrån hela EU samma möjligheter att delta i upphandlingen och inte begränsa utifrån geografi.
Men dokumentet väcker fler reaktioner. Margaretha af Trolle, chef för kommunens måltidsverksamhet, är starkt kritisk till hur förslaget tagits fram.
– Det är skandal att göra så här och skriva en policy utan att ens ha pratat med tjänstemännen. Vi har inte involverats alls, säger hon och påpekar att det är de som har detaljkunskaperna och som ska jobba med frågorna.
Och hon ser flera frågetecken med det förslag till policy som nu är framskrivet. En del handlar om EU-lagstiftningen.
– Det strider mot lagen att ställa krav om närodlat, säger hon.
Alliansens förklaring där är att det handlar om en policy och att man vid en upphandling måste använda andra formuleringar och sätt att möjliggöra att välja lokala produkter. Men Margaretha af Trolle ser ändå problem.
– Vad är närproducerat? Ska det vara från Motala, från Östergötland eller svenskt? Hur nära måste det vara för att godkännas, undrar hon och fortsätter:
– Och hur ska vi se på produktionen? I dag så kan livsmedel odlas eller födas upp här, men komma att transporteras långt för att slutproduceras. Sverige har många grisuppfödare, men det bacon som säljs är ofta saltat och tillverkat i Polen. Är det närproducerat då? Var går gränsen för närproducerat?
Margaretha af Trolle önskar därför en större tydlighet i kostpolicyn. Hon önskar också att det skulle finnas med mer om hållbarhet i dokumentet.
– Jag tycker att det är synd att man tar bort kravet om ekologiskt, men framför allt tycker jag att en kommun som tänker framåt är en kommun som fokuserar på hållbarhet, miljön och klimatet. Det skulle jag vilja ha med mer i policyn, säger hon.
Hon önskar också att man mer skulle värdesätta det arbete som måltidsenheten gjort för att KRAV-certifiera verksamheten.
– Genom det så ställs krav som många gånger innebär att vi använder svenska produkter, säger hon.