Några hade mycket att sälja, medan andra kunde nöja sig med att ställa ut någon hylla, ett bord eller en barncykel.

Försäljningen skedde på stickgatorna till Råssnäsvägen varför loppisen blev lite gles och utspridd. En erfarenhet som initiativtagaren Malin Johansson tar med sig till en eventuell repris nästa år.

– Det blir nog bättre om vi koncentrerar oss till en eller två gator. Men annars är jag jättenöjd. Det är alltid svårt att uppskatta hur många besökarna varit, men det var i alla fall bra fart under de första två timmarna, rapporterar Malin.

Artikelbild

| Glenn Qvarfordth kom till Råssnäs-loppisen för att leta rekvisita till Motala Teaterverkstad. Här synar han utbudet hos Susanne Eriksson som skötte affärerna åt sonens familj. På bilden även barnbarnet Ilse Eriksson Roth.

Hon och flera andra som hade något att sälja gick också runt till varandra för att fynda. Själv kom hon hem med ett par inlines, en barnhjälm och – ja, till och med en virveltrumma.

Och det blev inte dyrt alls.

– Nej, alla har varit jättegenerösa med priserna. Det är bra, då blir ju grejerna också sålda, säger Malin Johansson.

Nej, förtjänsten spelade heller ingen roll för Tomas Arnemyr på Maringatan som passade på att rensa garaget på bland annat diverse maskiner:

Artikelbild

| Tomas Arnemyr sålde av sina maskiner.

– Själv behöver jag dem inte längre. Nu får någon annan ta över. Det är ju även lite miljötänk bakom loppisen.

Maskinerna gick snabbt åt och Tomas kunde ägna resten åt den soliga eftermiddagen åt att måla fönster.

En av besökarna, Kjell Johansson, berättar att han själv varit om gatuloppis på Holmsvägen, i en helt annan del av Motala.

– Vi höll på i några år. Efter det har man lärt känna sina grannar lite bättre, säger han.