Den föreslagna hyressättningsmodellen för äldreboenden och gruppbostäder enligt LSS och SoL syftar till att göra kommunens hyror mer likställda. Hyreshöjningarna skulle kunna ge kommunen ökade intäkter på 6,5 miljoner kronor. I beslutsunderlaget anges att hyreshöjningarna inte ska drabba hyresgästerna. Skillnaderna ska till största del täckas upp av ett statligt bidrag.
Den föreslagna hyressättningsmodellen togs upp i kommunfullmäktige i mitten av februari. Där återremitterades den. Dialog med berörda organisationer efterfrågades.
Den 22 mars är ärendet planerat att tas upp i socialnämnden igen och den 17 april är det dags för fullmäktige att fatta ett slutgiltigt beslut.
***
När vi träffar tre FUB-representanter är de upprörda över hyresmodellens utformning. De menar att den kan ge stora konsekvenser för personer med LSS-beslut.
– När jag fick se vad som står formulerat i beslutet från socialnämnden blev jag förbannad, säger Elin Grentzelius, sekreterare i FUB Motala.
Där står det att "en höjning av hyran bara påverkar de som har ekonomi att betala mer".
– Det finns ingen som helst verklighetsförankring i det, säger hon.
De tre FUB-kollegorna riktar skarp kritik mot hyresmodellen. Elin Grentzelius lyfter att inkomsterna för personer med LSS-beslut är få, medan utgifterna är många. Hon menar att det statliga bostadstillägget, som enligt socialnämnden ska täcka upp hyresförändringarna, ligger på max 6 550 kronor per månad. Dessutom kan tillägget bli mindre, eller obefintligt, om man har sparade pengar.
– All hyra över det statliga bostadstillägget betalas av individens aktivitets- eller sjukersättning som är mellan 9 400 och 10 500 efter skatt, samtidigt som levnadskostnaderna är på ungefär 10 500, exklusive hyra och hushållsel, säger hon och hänvisar till FUB:s riksrapport "Fångad i fattigdom?".
Maria Larsson i sin tur lyfter att alternativet, när aktivitets- eller sjukersättningen inte räcker till, är att söka ekonomiskt försörjningsstöd. Samtidigt ska det ses som en tillfällig lösning. Här tror hon att det riskerar att bli permanent.
– Vad är det för liv att leva? Det är nattsvart, rullgardinen ner.
***
Några dagar efter vårt möte bjuds flera berörda organisationer, däribland FUB, in till ett dialogmöte med socialnämnden.
Dagen därpå träffar vi socialdirektör Pernilla Thunander och socialnämndens ordförande Charlotte Widegren (M). Då står de fast vid att de föreslagna hyresförändringarna inte ska drabba den enskilde individen och att de tror på den hyresmodell som en extern utredare har arbetat fram.
– Bostadstillägget ska täcka. Om det skulle vara så att det inte täcker för några, då tittar vi på ekonomiskt bistånd, säger Pernilla Thunander.
Kommuner kan även välja att införa ett kommunalt bostadstillägg, utöver det statliga, men det är enligt henne inte aktuellt i dagsläget. Det är för få personer som kommer att behöva försörjningsstöd för att det ska vara värt administrationen, menar hon.
– Det här är ett vägval som man gör. I stället använder man sig av ekonomiskt bistånd, säger hon.
***
Det är mindre än en vecka kvar till socialnämndens möte, då frågan är planerad att tas upp igen, när Charlotte Widegren ringer upp. Hon ber oss vänta med publiceringen, säger att hon vill se över hyresmodellen för gruppbostäder enligt LSS och SoL ett varv till.
– I grund och botten tycker jag att hyressättningsmodellen är bra, men just den här gruppen, LSS, skulle jag vilja utreda vidare. Vi kommer att dela upp det i två beslut. Nu kommer socialnämnden att föreslå fullmäktige att ta beslut om hyressättningsmodellen för äldreboenden, men skjuta på beslutet för LSS-bostäder, säger hon.
Charlotte Widegren lyfter att man, på nationell nivå, håller på att titta på ersättningsnivåerna för målgruppen. Dessa är sjuk- och aktivitetsersättning samt en merkostnadsersättning för personer som har extra kostnader på grund av en funktionsnedsättning. Hon lyfter också att merkostnadsersättningen "inte verkar vara känd" och vill därför att kommunen ska invänta de nationella utredningarna.
När räknar ni med att fatta beslut om hyressättningen för personer inom LSS?
– När vi har utrett det färdigt, men framför allt inväntar vi det nationella betänkandet som är framlagt. Jag tror att det är ett nytt lagförslag till första januari nästa år så jag kan inte sätta det här i ett tidsperspektiv, men jag känner att vi behöver utreda det vidare och vi avvaktar hur man resonerar på statlig nivå, tänker jag.
Det var delvis dialogmötet som fick henne att fundera ett varv till kring den föreslagna hyressättningsmodellen för just LSS- och SoL-bostäder.
– Jag vill försäkra mig om att den här gruppen, som redan har det ganska tufft ekonomiskt, inte ska bli hårt drabbade, säger Charlotte Widegren.
Kommunen kommer att behöva höja sina hyror, menar hon, men hon framhåller samtidigt att LSS-lagstiftningen är "en viktig frihetsreform" för att personer med LSS-beslut ska kunna leva sina liv på lika villkor.
– Det ska man alltid ha i åtanke och därför vill jag känna mig trygg i att det blir ett bra beslut för alla i slutändan, så jag vill titta vidare på den här gruppen.
***
När vi ringer upp Elin Grentzelius har hon ännu inte nåtts av socialnämndens nya förslag till beslut.
– Det är klokt att socialnämnden väljer att inte gå vidare med förslaget om den nya hyresmodellen och vi i FUB Motala ser fram emot att de samverkar med oss inför eventuell kommande annan hyresmodell, säger hon och tillägger:
– Med samverkan menar vi att den sker innan man fattar beslut.