Året med corona
Himlen är blå och solen lyser utanför Björkbladets vårdboende i Motala. Där står 52-åriga Pia Castella, verksamhetschef sedan oktober, iklädd både munskydd och visir. Trots den rådande pandemin håller hon hoppet uppe.
– Jag har ändå mått bra, tycker jag. Det har varit annorlunda, men man har fått förhålla sig till det.
På fritiden tycker Pia om att resa, vara i naturen, träna och umgås med djur. Hon bor med sin hund och två katter i Borensberg. De två vuxna barnen är numera utflugna.
Att arbeta inom äldreomsorgen och vården är inget nytt för Pia. 1993 var hon färdigutbildad sjuksköterska och sedan 2004 har hon arbetat som chef på olika vårdenheter inom både Linköping och Motala kommun.
Inom Vardaga har Pia varit verksamhetschef sedan 2016. Hon är ansvarig för Gröna gården i Linköping och sjuksköterskerehabteamet i Östergötland, men nu har hon släppt Gröna gården för att vara verksamhetschef här ett halvår till att börja med.
Än så länge har inga positiva fall av covid-19 bekräftats på Björkbladets gruppboende, något som Pia är tacksam för.
– Men det är klart att det funnits olika rädslor både hos de boende och hos personal. Om vi får in viruset på boendet så vet vi vad vi ska göra.
Nu väntar Pia på det kommande vaccinet.
– Vi får se hur många doser vi får, det är ju en bristvara, men vaccinationerna är positiva.
Hur ser du på dem som ställer sig kritiska till vaccinet?
– Det finns ju alltid biverkningar på läkemedel överlag, men viruset och pandemin i sig är ju också farligt. Var och en måste såklart få välja, men det är ju ett skydd för dem som är i riskgrupp. Rädsla är ofta kopplat till okunskap.
Tills dess att pandemin lättar hoppas Pia att alla tar ansvar och följer restriktionerna. Hon tror att yrket inom vården får henne att ta extra mycket ansvar i privatlivet.
– I och med att jag jobbar som jag gör så vill inte jag bli utsatt för någonting. Jag följer det som rekommenderas och är nog som alla andra, tänker jag.
Pia verkar stå stabilt, stadigt och tryggt trots den stormiga situationen som råder.
Hur håller du dig lugn?
– Det här är så viktigt. Det är en pandemi, det är allvarligt. Jag kommer få träffa folk och göra saker igen. I mitt jobb är det viktigt att jag är tydlig mot mina medarbetare, vad det är som gäller och att vi följer det. De är fantastiska och gör ett jättejobb. Jag känner mig trygg på det sättet.
Hon berättar också att hon träffar sina barn och konstaterar att det räcker för henne.
– Det är inte så mycket man måste göra, man kan ha det väldigt bra hemma, ler hon.
Pia lyfter fram att hon är tacksam för naturen och djuren. Dessutom har hon hittat nya möjligheter att hålla igång med träningen som ligger henne så varmt om hjärtat.
– Jag är väldigt morgonpigg så jag har faktiskt tränat på gym, men väldigt tidigt på morgonen när ingen annan varit där. Nu har jag träningsgrejer hemma och det finns ju även utegym både i Borensberg och Motala. Det går att anpassa träningen.
Något som Pia dock saknar är möjligheterna att få resa.
– Jag hade en resa bokad i våras och brukar åka på hösten också. Det är klart att det är tråkigt när man inte kan resa, men man får göra andra saker. Det går att ställa om livet.
– Det har varit katastrof, men man har lärt sig mycket av det också. Vi kan inte råda över det här mer än att hantera det vartefter.