Sedan 1 juli 2020 har 32 kommuner i landet möjlighet att begränsa inflyttningen av asylsökande till områden med sociala och ekonomiska utmaningar. Efter samråd med länsstyrelsen kan de ansöka hos Migrationsverket om att asylsökande som flyttar till dessa så kallade Ebo-områden förlorar sin dagersättning.
I Motala gäller det Charlottenborg, Ekön och Väster. Förra året valde kommunen att avstå från att peka ut dem som Ebo-områden. Då var alla partier, utom SD, eniga om att det skulle sätta en negativ stämpel på områdena.
– Det finns andra, bättre sätt att jobba med integration och vi har istället valt att förstärka det arbetet, sa kommunalråd Annelie Almérus (M) då.
Men nu har Alliansen svängt. På kommunstyrelsens augustimöte gjorde de och SD gemensam sak och beslutade att gå till länsstyrelsen om ett yttrande.
– Vi ser att det här skulle kunna vara ett verktyg för att motverka segregation, säger vice ordförande Kenneth Söderman (L).
På kommunstyrelsens arbetsutskott, bara en vecka innan mötet, sa ni nej. Varför ändrar ni er?
– När vi borrade djupare i frågan och pratade med Platen så upplever vi att det är problem med trångboddhet och då ville vi ändå pröva den här frågan, säger Kenneth Söderman.
S, V och MP protesterar.
– Vi är tveksamma. Tidigare har man kommit fram till att det här inte är ett stort problem i Motala. Och det finns inga studier som visar att det här har effekt i andra kommuner, säger oppositionsråd Elias Georges (S).
Det bekräftas av Anne Gustavsson som jobbar med frågan i kommunen.
– Förra året var första gången som man kunde gör det här. Det är väldigt kort tid och med tanke på det låga mottagandet som har varit så finns ingen nationell utvärdering. Det finns spridda skurar, men det är mer tyckanden. Det finns ingen rapport som säger om det är bra eller ej, säger hon.
Kenneth Södermans bild är dock att det bland de andra kommunerna finns en uppfattning att det här är ett av flera verktyg, men han bekräftar att det saknas statistik om det.
Kan det här vara ett verktyg?
– Jag tycker nog att andra insatser har en högre prioritet att lägga tid och energi på. Vi ser att vi har haft ett lågt antal egenbosättare det här året. Det är inte där som vi har den höga andelen nyanlända som vi behöver en bättre integration för. Vi behöver lägga mer energi på de som har varit i Motala en längre tid. För mig är inte det här den fråga som allena löser problemet, säger Anne Gustavsson.
Kan det finnas problem med en ansökan?
– Det som jag kan se är att man riskerar att stigmatisera de här områdena ännu mer, säger hon.
Kenneth Söderman konstaterar att det är en komplicerad fråga.
– Det där är en balansgång, samtidigt är segregationen ett problem och då behöver vi titta på olika verktyg, säger han.
Alliansens vändning kom dock försent. Efter beslutet i augusti hade tjänstemännen bara två veckor på sig att skicka in underlag till länsstyrelsen. När de krävde kompletteringar stod det klart att kommunen inte skulle kunna få fram det i tid.
– Man ville ha mer detaljerad information om de specifika områdena. Vi hade mer kommunövergripande material och det var från 2018, säger Kenneth Söderman.
Länsstyrelsen har därför nu beslutat att inte stödja kommunens ansökan. Därmed kan man inte peka ut de tre områdena.
– Det här innebär att vi får jobba vidare med frågan och ta ett omtag inför 2023, säger Kenneth Söderman.