Hugo Andersson är lantmäterichef på lantmäterimyndigheten i Motala kommun. Han berättar att processen med att ta fram ett namn inleds med att samhällsbyggnadsnämnden kommer med ett behov av namn, oftast i samband med planläggning av ett nytt område.
Namngruppen består av honom själv och sex personer till. De är en trafikingenjör från planeringsenhet gata och park, en verksamhetschef från bildningsförvaltningen, en mark- och exploateringsingenjör från mark-och exploateringsenheten, en karttekniker från lantmäterimyndigheten, en plantekniker från plan- och byggenheten samt en landskapsingenjör från planeringsenhet gata och park.
– Vi tittar lite historiskt på vad som kan ha funnits på platsen om det är i utkanten av bebyggelsen. Om det finns något namn som vi kan återanvända, en historisk koppling. Finns det bebyggelse runtomkring så att det handlar om att fylla en lucka bland befintliga kvarter och vägar i närområdet kanske man försöker att hitta någonting som förknippas med kvarterets omedelbara omgivning, förklarar Hugo Andersson.
Före gruppens möten har oftast förfrågansmaterialet skickats ut.
– Så då kanske vi på lantmäteriet tittar på de historiska kartorna, vad det har funnits på platsen långt tillbaka i tiden. Och plan- och byggenheten kanske tittar mer på hur det ser ut runtomkring idag, finns det någon koppling som vi kan göra något med? Och sedan blir det en diskussion om vart vi ska gå, säger han.
Enligt vad han säger är det generellt sett olika från fall till fall om det är lätt eller svårt att komma fram till ett namn. Han tror att det nog är enklare med platser med en ordentlig historia.
Ibland kommer gruppen fram till ett förslag, ibland flera.
– Sedan får politikerna avgöra vad det ska bli i slutändan.
Det är enligt Hugo Andersson närmare bestämt samhällsbyggnadsnämnden som tar beslutet. Dock finns det ett par saker som lantmäterimyndigheten har på delegation och alltså själva beslutar om, nämligen belägenhetsadresser och lägenhetsnummer. I de fallen är det många gånger ganska givet vad det ska bli säger Andersson.
När han får frågan om det generellt finns några typer av namn som gruppen absolut inte får eller vill använda säger han att kulturmiljölagen "ger en liten hint" om vad gruppen ska tänka på.
– Den säger att vi ska följa god ortnamnssed och det är väl att det inte ska vara förlöjligande för någon. Bara i undantagsfall ska man namnge efter personnamn och då är det absolut förbjudet att namnge efter en levande person. Man kan göra det efter någons bortgång men då ska det verkligen vara förknippat med den platsen. Så det undviker vi in i det längsta.
Det har mer och mer blivit så att gruppen försöker att tematiskt hålla ihop namnen i ett område:
– Om man till exempel tittar i Smedsby i Motala så heter alla kvarter någonting med "grus" och en särskiljande ändelse, så det kan vara Grusgången, Grusvagnen, Grustaget och så vidare.
Hugo Andersson säger att det har funnits ett stort grustag i området, därmed finns det en logisk historisk koppling.
Andersson tror att människor i regel kanske har mer koll på gatuadresser än på kvartersnamn.
Det händer ibland att medborgare hör av sig om de namn som gruppen har kommit fram till säger han.
Han exemplifierar med att det har kommit synpunkter på namnet på det kommande bostadsområdet i Borensberg, Bråta hagar.
– Att det kunde finnas andra, bättre alternativ.
Dock har han inte hört något om några planer på att ändra namnet.
– Nämnden har ju bestämt att det är Bråta hagar som är namnet för det planområdet.
Tillfrågad om personliga favoritkvartersnamn väljer Hugo Andersson de i Smedsby.
– De har ett sammanhang som på något sätt tilltalar mig. Det finns en historisk koppling och en geografisk koppling mellan alla grusnamnen också. Det gör mig glad!
På grund av pandemin har gruppen inte haft så många möten nu, men de är igång ändå.
– Vi håller på och tittar på just Bråta hagar-planen, där blir det ett par nya vägar och vi har börjat idespruta vad det kan tänkas bli för namn. Det är väldigt mycket djurnamn på de intilliggande vägarna så det ligger väl i farans riktning att vi kanske fortsätter på det temat, avslöjar han och tillägger att inget ännu är bestämt.
I Motala finns det en del roliga och ovanliga kvartersnamn, vad sägs om Sjörövaren, Pirogen, Trolldruvan och Stora Björnen? Vi listar fler exempel i faktarutan.