Från Fredrik Karlssons ovanvåning syns Borens IP tydligt, nedanför hans trädgård. Här planerar kommunen för en konstgräsplan, med belysning, stödmur och vallar – något som upprör flera grannar.
När vi besöker Fredrik Karlsson, där grannarna Ulf Dufwenberg och Lennart Blomkvist också befinner sig, har tre bygglov nyligen beviljats. Dessa rör belysningen från 24 meter höga ljusmaster, vallarna och stödmuren. Grannarna har haft tre veckor på sig att överklaga, en tid som nu passerat. Samtliga, liksom ett antal övriga grannar, har överklagat byggloven.
– Det vi säger är att det behöver utredas mer, så vi kan ta ställning. Det är egentligen vår hållning och det har det varit hela tiden, säger Fredrik Karlsson.
Att projektet har delats upp i tre separata bygglov ställer sig grannarna kritiska till.
– Varje enskilt bygglov kanske inte får superstor konsekvens, men om man slår ihop allting till ett projekt och kollar på det då, då får det jättestor konsekvens, säger Fredrik Karlsson och fortsätter:
– Det är som att man, om man skulle bygga ett nytt hus, först skulle söka bygglov för grunden, sedan för fasaden och sedan för taket, i stället för att göra en samlad bedömning. Såhär gör man ju aldrig annars. Som vi ser det är det här för att det ska bli lättare att trycka igenom det.
– Ja, man tittar ju bara på detaljer. Då blir vi väldigt oroliga att det här går igenom utan att man ser till helheten, fyller Ulf Dufwenberg i.
Fredrik Karlsson tillägger:
– Det blir jättesvårt för oss att följa våra rättigheter i den demokratiska processen när kommunen delar upp det i tre bygglov.
Grannarna lyfter det faktum att det ligger ett naturreservat bara några hundra meter bort. Hur kommer den planerade belysningen att påverka djurlivet?
– Det är så mycket fåglar och fladdermöss. De kommer absolut inte vilja vara här, i belysning till max, konstaterar Lennart Blomkvist.
Ulf Dufwenberg lyfter att det finns forskning på hur onaturligt ljus påverkar arter. Han är själv fågelskådare och nämner att det finns många rödlistade fågelarter i området, så som havsörn och mindre hackspett.
– Stör man en del av deras revir så sticker de. Det är sådant här som gör att fler och fler arter minskar i Sverige, att man hela tiden gör flera små ingrepp. Någonstans måste det sluta.
Framför sig har Fredrik Karlsson en hög av papper, men han beskriver att han saknar en konsekvensanalys över projektet. Kommunen har bland annat gjort beräkningar kring belysningsintensiteten som väntas bli, men några konsekvenser finns inte att utläsa i pappren.
– Nu ska vi titta på en beräkning som du måste vara belysningsingenjör för att fatta. Det här är ingen utredning. Det står inte att "konsekvensen blir det här". Många i området förstår nog inte hur pass ljust det kommer bli här, säger han.
Vad gäller belysningen har kommunen tidigare sagt att den vid tomtgräns kommer motsvara en lyktstolpes belysningsintensitet. Vad tänker ni om det?
– Jag kan säga att det stämmer inte, utan den kommer bli mer – om man tittar på deras egen beräkning, säger Fredrik Karlsson.
Grannarna framhåller att det är en sak att beräkna ljusstyrka, men en hel annan att göra en konsekvensutredning.
– I det program som de har använt för att beräkna är det inte inlagt reflektioner från låga moln eller snö eller någonting. Det där är beräknat utifrån att lamporna existerar i ingenting, säger Ulf Dufwenberg.
De ställer sig också frågande kring vallarna, som först beskrevs som bullervallar, något som nu ändrats. Man lyfter också ljudet som ett orosmoment.
– Grannar har mätt upp över 60, upp emot 65, decibel. Inom ett sådant planområde får det bara vara 50 decibel och vi vet inte hur man ska kunna komma ner till det när man dessutom utökar, säger Lennart Blomkvist.
Det rör sig enligt grannarna om musik, skrik och svordomar under träningar och matcher.
– Det vi är oroliga för är att man nu ska hålla på till 22 om kvällarna, året runt, med samma ljudvolym. Då är det knäpptyst i det här området normalt, så det kommer höras jättemycket, säger Fredrik Karlsson.
Lennart Blomkvist tar till orda igen:
– Bygglovsenheten säger att det inte är något som de prövar. Har man problem med ljudet får man anmäla det till miljö- och hälsoskyddsenheten.
Enligt grannarna har kommunen fört en dialog med Borens IK, som hyr anläggningen. I maj gjordes anmälningar om ljudet till kommunen. I oktober svarade Borens IK med ett brev.
– Det är egentligen ett enkelt mejl, säger Fredrik Karlsson, bläddrar fram brevet med Borens svar i sin pappershög och fortsätter sedan:
– Det finns ingen kontrollplan, det finns ingen åtgärdsplan och de själva har inte mätt ljudet. Sedan skyller de ifrån sig på gästande klubbar och publik. Det kan de inte styra över. Men det som kommer hända om de bygger den här konstgräsplanen är att de kommer hyra ut den till andra lag och då säger de som svar att de inte kan kontrollera dem.
Grannarna ställer sig också frågande till placeringen av den tänkta konstgräsplanen. Helst skulle de se en placering någon annanstans, men annars i alla fall på grusplanen längre bort längs med Borensvägen. Då ökar avståndet till närliggande hus.
– Det är väl bättre att lägga planen där den stör minimalt med människor? Kommunen äger hela den marken. Det gör att det dessutom blir betydligt billigare. Här måste man göra jättemycket schaktarbete, säger Lennart Blomkvist.
Då hade man dessutom fått två fotbollsplaner – den nuvarande och en konstgräsplan.
– Alla hade tjänat på det, säger Lennart Blomkvist.
Fredrik Karlsson har efterfrågat en lokaliseringsutredning.
– Det har de inte gjort någon. Hur har man kommit fram till att det här är den bästa platsen?
Något som inte omfattas av de tre beviljade byggloven, men som grannarna är kritiska till, är själv konstgräset.
– Det är väldigt lustigt att anlägga konstgräs när allt fler kommuner väljer att stoppa det. Det är inte helt otroligt att det, om några år, kommer att rekommenderas att man inte gör det, säger Ulf Dufwenberg.
Fredrik Karlsson lyfter att det finns en risk att mikroplaster och nanoplaster sprids i Boren, som ligger nedanför fotbollsplanen.
– Sedan ska de som bor i Borensberg dricka det vattnet. Även om det renas så följer plasterna med.
Sammanlagt har 22 överklaganden på de tre byggloven inkommit. Ärendet blir nu en fråga för Länsstyrelsen.