Om ett par månader blir synen en helt annan.
Chiliplantorna kommer att fylla hela växthuset med enorma, frodiga bladverk och mängder av frukter. De finns där redan nu, är små och ganska få men har oväntade färger och mönster.
Stig Häggkvist är chiliodlandets kung i Sverige och känd i chiliodlarkretsar i USA, Storbritannien, Australien. Hans facebookgrupp har just nu 3 700 medlemmar, män och kvinnor i alla åldrar. Han tävlar i chiliodlande, härnäst i Danmark, och håller i den svenska tävlingen. I Danmark ska Stig tävla med chilisorten "Bhut Orange Copenhagen" och tävlingen går ut på att få fram maximalt antal frukter på en planta; det kan bli tusentals.
Stig har fått fram egna chilisorter, med namn som påminner om dem på framavlade travhästar. En av dem heter "No Jigsaw", en annan "Trinidad Scorpion Moroga Brow, Dorset Naga".
Så här går det till:
– Jag fick frön från Finland av sorten 'Fatali Jigsaw'. Från de mogna frukterna av den tog jag frön och odlade. Åtta plantor blev 'Fatali Jigsaw' men den nionde blev något annat. Efter att ha odlat upp den sorten i sju-åtta år kunde jag konstatera att jag hade fått en egen sort, som jag gav namnet 'No Jigsaw'.
Stig Häggkvist korsar också två sorter och får fram en ny. Då tar han en outslagen blomma, plockar bort kronbladen så att bara ståndaren blir kvar, tar så pollen från en annan plantas blomma och pollinerar den första. När den plantan bär frukt tar han frön från den, planterar dem och upprepar processen som med "Fatali Jigsaw"; efter sju-åtta säsonger, som varje år börjar i januari och varar in på hösten, kan han förhoppningsvis konstatera att han fått fram en egen sort. En av dem är "Trinidad Scorpion Moroga Brow, Dorset Naga".
Det var inte främst trädgårdsintresse som tände Stig Häggkvists vurm för chili.
– Jag har alltid varit matlagningstokig, det är jag som lagar maten hemma och så har det varit sedan jag var 18 år, säger Stig.
– Vi bodde i Linköping och hade inglasad veranda och eftersom jag tyckte att det var svårt att få tag i bra chili när jag ville laga lite exotiskt, så började jag köpa vanliga chilifröer. Sen blev jag biten. Det här var för 14 år sedan.
Det finns tusentals chilisorter, i olika former och färger. Vissa är grymt starka, många är milda. Stig visar en "Criolla de Cocina" från Nya Zeeland, som inte används som krydda. Den är som en mild paprika och kan ätas som en vanlig grönsak.
– Värst är 'Carolina Reaper' som odlas i USA. Det som smakar är capsaisin, ett slags olja i växten. Man mäter smakstyrkan i SHV, scovillegrader, som graderar antalet vattendroppar för att utsläcka styrkan. En jalapeno som man får på pizzan kan vara på mellan 2 000 och 5 000 SHV, en 'Carolina Reaper' är på två miljoner SHV...
Hemligheten bakom chili som smaksättare är att den ska torkas och malas, och oftast användas i ytterst små mängder. Den kan då sätta fart på och förstärka smaker på all slags mat.
Matentusiasten Stig Häggkvist kan dela med sig av recept på smakrika såser till grillat kött, chilisnaps, drinkar, chokladglass, pannacotta med vit choklad. I alla ingår små mängder chili.
– Man måste inte tugga i sig hela frukter och försöka vara macho, säger Stig.
Men om man ändå gjort det: drick inte vatten eller öl. Det hjälper inte ett dugg.
– Man får i så fall dricka yoghurt, caipsinet är nämligen fettlösligt.
Stig Häggkvist odlar ekologiskt och köper speciella gödningsämnen. Till exempel bark från ett indiskt neemträd, ett brunt pulver som doftar söndagsstek eller allkrydda. Det håller också ohyran borta. Annan gödning kommer från sjögräs.
– Man kan inte använda sånt som blåkorn. Men vanligt gräsklipp är jättebra. Och jag placerar ut oriusbaggar som angriper trips (fransvingar som angriper bladverket) och bladlöss.
Och om man nu blir lika sugen på att bli chiliodlare som Stig?
– Så kan man köpa vanliga fröer, eller ta frön från köpta frukter och sätta i en vanlig kruka hemma. Men växterna vill ha det varmt så man kan behöva ordna med belysning. Utmaningen är att lyckas få många frukter.
Stig Häggkvist har länge experimenterat med olika slags lampor till sina chiliodlingar och kommit fram till att vanliga kompaktlysrör fungerar mycket bra. Man behöver inte skaffa dyra LED-belysningar.
Växthuset som Stig använder är öppet för alla i bostadsrättsföreningen. Om någon annan nu får plats med några krukor; chiliplantorna blir som sagt stora och yviga.
– Men jag har skalat ner och satsar på färre men bättre plantor numera.