Språket bästa vägen till vården

Många utrikesfödda vill bli undersköterskor. Med svenskans hjälp ska de komma ut i arbete.

Handläggaren Anna-Karin Eriksson förklarar upplägget på utbildningen.

Handläggaren Anna-Karin Eriksson förklarar upplägget på utbildningen.

Foto: Anders Törnström

Motala2015-03-07 06:43

Två handläggare på arbetsförmedlingen i Motala, Anna-Karin Eriksson och Andreas Fäldt, fick en idé. Om man anordnade en undersköterskeutbildning och integrerade svenskundervisning skulle fler utrikesfödda kunna utbilda sig. Det var precis vad de gjorde och nu går ett tjugotal utrikesfödda elever utbildningen. Det finns en undersköterskeutbildning vid Carlsund, men arbetsförmedlingens utbildning passar bättre.

– Carlsunds utbildning är inte anpassad till den här målgruppen. Svenskan går lite för fort där, säger Anna-Karin Eriksson.

Idén är väldigt effektiv eftersom undersköterskeyrket skriker efter arbetskraft samtidigt som en del människor med utländsk bakgrund kan få in en fot på arbetsmarknaden.

När MVT är på plats på arbetsförmedlingen träffar vi några av de som går utbildningen. Stämningen verkar vara lite nervös från elevernas sida som varit i Sverige mellan ett till tre år. Men isen bryts av den utåtriktade och glade SharbelJolji från Syrien. Han pratar också väldigt bra svenska för att ha varit här så kort tid.

– Jag träffar svenska människor ibland och jag är inte rädd för att säga fel, säger han och ger därmed lite antydningar om varför han kanske pratar så bra svenska.

Hela gruppen verkar trivas väldigt bra tillsammans med det gemensamma målet att lära sig samma språk.

– Vi har en bra grupp och trivs med varandra, säger Laura från Mexiko positivt.

Sharbel verkar vara en anledning till detta.

– Han skojar hela tiden och vi skrattar, säger Laura.

Det är ingen slump att Sharbel sökt sig till det här yrket. Hemma i Syrien jobbade han som bartender och han gillar jobb där han får träffa många olika människor, som man får göra både inom bartenderyrket och vården.

– Jag som person är social. Gamla människor vill gärna prata, lägger han till som ett exempel på när hans personlighet kan komma till nytta inom vården.

Eleverna vill väldigt gärna jobba inom omsorg och en del har erfarenhet från vårdyrket, men behöver en svensk utbildning för att lättare få jobb här och så småningom kanske till och med bli läkare.

– Jag vill bli läkare. Jag jobbade i sex månader på en akutavdelning, säger Tedros Tesfay från Eritrea.

En del ser utbildningen som en stor möjlighet att ta ett första steg mot en karriär.

– Det är viktigt för mig att få en utbildning. Sedan kanske jag kan läsa vidare på universitetet, säger MassoudaMouradi från Afghanistan.

Utbildningen pågår mellan ett och ett halvt år och två år, beroende på hur snabb man är på att lära sig saker. Men det är inte helt lätt att lära sig svenska. Något som är extra svårt är grammatiken.

– Det finns ingen grammatik, skojar Sharbel på sitt sedvanliga sätt.

Det är åtta elever som MVT träffar just idag. Bland de tjugotal eleverna som går utbildningen finns nationaliteterna Somalia, Eritrea, Syrien, Afghanistan, Thailand och Irak representerade.Det är fler utrikesfödda än de som går utbildningen nu som också vill utbilda sig till undersköterskor.

– Vi har väldigt många som vill läsa till eller jobba inom vården, säger Anna-Karin Eriksson.

Anna-Karin Eriksson beskriver det som att många har ett brinnande intresse för vårdyrket. Det är omsorg som driver flera av eleverna att gå utbildningen.

– Jag vill hjälpa gamla människor, säger BiktiTekie som kommit till Sverige från Eritrea.

Så studerar de

Utbildningen pågår mest i Örebro eftersom den utbildningssamordnare man ordnat avtal med finns där.

Tre dagar i veckan studerar de i Örebro och två dagar i veckan har de hemstudier i Motala.

I undervisningen finns det både en ämneslärare och en svensklärare närvarande.

I utbildningen ingår praktik.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!