– Här uppe på övervåningen står mycket av det som förut var i källaren. Jag har sagt på skämt får vi översvämning en gång till gjuter jag igen hela källaren eller så flyttar vi till höghusen på Ekön, säger Bengt-Åke Svensson.
Den 27 juli var Bengt-Åke och Inga-Lill på väg till allsång i Gränna för en trevlig kväll. Men ovädret drog in från Vättern och hamnen i Gränna tvingades användas som en nödhamn. När de stod i kön till allsången ringde svärsonen Magnus och sa att de drabbats av översvämning.
– Jag sa till Magnus att det här skämtar man inte om. Men han sa att det inte var ett skämt utan att grannen också hade översvämning. De sa åt oss att stanna kvar för det var ju inget vi kunde göra. Men jag tror inte vi var inne mer än tio minuter sedan åkte vi, säger Bengt-Åke.
Paret beskriver resan hem som om varje bil de kom ifatt körde otroligt långsamt. När de väl kommit hem såg de förstörelsen. Källaren hade fyllts med avloppsvatten som gått 40 centimeter upp på väggarna.
– Familjemedlemmar var här och öste och de var fortfarande här då när vi kom hem från Gränna. De hade fått ställa upp saker på träpallar och lyfta på vår säng för att den inte skulle dra till sig massa vatten, säger Bengt-Åke.
Den dagen regnade det så mycket i Motala att kommunens dagvattensystem inte hann med på vissa ställen och regnvattnet gick tillbaka in i husen upp genom brunnar och toaletter. Det var många hushåll som efteråt sökte ersättning från kommunen för självrisken som man fått betala till försäkringsbolagen, även så Bengt-Åke och Inga-Lill. Men allt som förstördes i översvämningen gick inte att ersätta.
– Alla julsaker som vi hade under trappen var förstörda. Jag tror knappt vi har pyntat sedan dess. Värst var det ju med det som barnen hade gjort, det andra går ju att köpa. Men det är klart att oron för att det ska hända igen finns där, säger Inga-Lill.
Efter översvämningen påbörjades renoveringen av källaren. Sovrummet var förstört, hantverkarna satt och åt i köket och övervåningen var belamrad med saker som de räddat undan vattnet. Paret flyttade ut husvagnen i trädgården och bodde där i ett år.
– Det var en sanitär olägenhet i huset och vi kunde inte bo där. Så vi fick bo i vår husvagn och på vintern då var det kallt. Men det gick, vi bröt inte ihop, det finns de som har det sämre, säger Bengt-Åke.