Satsningen: Lokala gården gör chips av sin potatis

Familjeföretaget, Skedevi gård, är kanske mest känd för sina jordgubbar. Men här finns sedan länge även potatis, som säljs både till privatpersoner och till industrin för vidare livsmedelsproduktion. Nu vill Anton och Elin försöka göra något mer av rotfrukterna som finns på hemmaplan.

– När det här är en potatisgård så måste vi ha potatischips, säger Elin Berg och ler.

Idén kommer initialt från Anton, men paret berättar att de under några år diskuterat hur de skulle kunna dra igång en lokal produktion på gården. För att få inspiration har de också tidigare gjort studieresor till Irland och Storbritannien, för att besöka mindre chipsfabriker.

– Det var jätteintressant. Jag hade ingen aning om hur det fungerade, säger Anton.

– De har en annan chipskultur och har ofta en liten påse med sig till lunch, säger Elin.

För att lära sig mer om tillverkningsprocessen har Anton lagt ner åtskilliga timmar på internet, medger han. Sedan har de första, åtminstone 100 provportionerna, tillverkats i en liten köksfritös i hemmet. 

Efter hand har paret kommit fram till fyra smaker som de vill börja sin produktion med.

– Vi har försökt att inte kopiera någon annan, säger Anton.

En variant som sticker ut i mängden är kantarellchips.

Enligt Elin är det inte alla som gillar konsistensen av riktig svamp, däremot tror hon att smaken, i den här texturen, kommer att uppskattas.

Trots att marknaden redan erbjuder en mängd olika sorters snacks, tycker paret att det finns utrymme för mer -  och främst lokalproducerade tilltugg.

– Östergötland är ett stort potatislän och det känns roligt att kunna förse östgötarna med lokala chips, säger Anton.

Paret har under snart ett år arbetat med att iordningställa ett gammalt magasin på gården, som ska fungera som produktionslokal. Trots fördelen med utrymme på hemmaplan har det krävts en del investeringar, inte minst utrustning.

– Det är för mycket pengar för att misslyckas, säger Anton Petterson.

Målet är på sikt att kunna nå ut med lantchipsen utanför länet. Till en början kommer Anton och Elin att hjälpas åt i arbetet, tillsammans med fler familjemedlemmar. Två personer behöver samarbeta, en som friterar och en som kryddar och packar, förklarar Anton.

Vad är svårt i det här?

– Svårigheten är att hitta jämn kvalitet på chipsen i tillverkningen, att hitta balansen, säger han.