Förundersökningsledare Malin Jerner säger att om Peter väljer att anmäla, även om det gått en tid, så kan eventuellt en förundersökning inledas av åklagare:
"Då får man utreda om det finns någon stödbevisning som styrker brott".
Marcus Hoppe jobbar som förundersökningsledare för lokalpolisområde Motala/Vadstena, med fokus på mängdbrott. Han känner inte till det nu aktuella ärendet i detalj, men säger att det inte är lätt att bevisa att en massör ska ha begått ett brott av det här slaget som Peter kan ha utsatts för. Det finns flera kriterier som behöver uppfyllas för det, menar Hoppe. Bland annat hur det i så fall har gått till och vad syftet har varit.
Han ger som exempel att om salongen skulle vara "känd" för att erbjuda sexuella tjänster så kan massören ha uppfattat att Peter var intresserad, även om Peter själv inte hade en aning om detta när han gick dit.
– Om hon trodde att han hade beställt det här så missar man det subjektiva rekvisitet, att hon inte hade något uppsåt.
Marcus Hoppe förklarar att ett så kallat subjektivt rekvisit är mer abstrakt, vad man har för tanke med handlandet. Objektiva rekvisit är mer konkret handlande, som ska passa in på det som står i lagparagrafen.
Samtidigt går det inte att utesluta brott, säger förundersökningsledaren.
– Man skulle kunna få det till att det är en våldtäkt. Men typiskt sett kanske inte en kvinna som jobbar på ett sådant här ställe, där man eventuellt utför sådana här tjänster, utsätter någon för en våldtäkt.
Borde inte poliserna som besökte Peter i hemmet ha tagit upp en anmälan?
– Det är sådant som är så svårt att uttala sig om, ifall någon har gjort rätt eller fel. Varje gång man inte skriver en anmälan så tar man en risk. Det skulle kunna ske att en person säger att "jag gjorde en anmälan men polisen skrev ingen". Det skulle kunna leda till tjänstefel.
Men enligt Marcus Hoppe kan det finnas olika skäl till att inte ta upp en anmälan. Det kan ske i samband med händelser där polisen på plats gör bedömningen att det inte går att inleda en förundersökning för att det saknas bevis. Eller att det inte verkar finnas någon sanningshalt i det som sägs, alternativt att en anmälare lider av psykisk ohälsa.
– Det här är ett jättesvårt ärende, att skriva eller inte, men det är min bedömning att det kan vara svårt att komma någonstans om det inte finns någon stödbevisning.
Vilka brott som skulle kunna bli aktuella i en eventuell utredning är svårt att säga i nuläget, enligt polisen.
En annan tanke som han har, utan att vara insatt i detaljerna, är att patrullen inte skrev anmälan av omtanke om Peter, som i samband med besöket på salongen faktiskt genomförde en Swish-betalning.
– Det skulle vara en större risk att han blir dömd för köp av sexuell tjänst än att massösen blir dömd för våldtäkt. Men jag bedömer att chansen/risken för att någon i slutänden skulle bli dömd är liten. Allt beror på väldigt många saker. Målsägandens trovärdighet, misstänktes trovärdighet, stödbevisning. Ju mer info man har desto säkrare bedömning kan man göra av ett ärende.
När vi pratar med Malin Jerner, förundersökningsledare på avdelningen för grova brott, uppmanar hon Peter att anmäla, även om det gått en tid. Hon kan se flera möjliga brottsrubriceringar, utifrån den korta händelsebeskrivning hon får del av.
– Men då varken en anmälan är upprättad eller förhör hållits med målsäganden är det svårt att säga exakt vilka brott som kan bli aktuella. Det får man avgöra efter förhör. I nuläget har vi för lite detaljer, säger hon.
Jerner förklarar att om händelsen polisanmäls blir troligen en åklagare förundersökningsledare.
– Då får man utreda om det finns någon stödbevisning som styrker brott.
Men hon är återhållsam med kommentarer.
– Jag inte vill förstöra en eventuell kommande förundersökning, säger hon.