Skolmedarbetaren på Mariebergsskolan stängdes av efter uppgifter om att han setts ofreda barn. Polisanmälan dröjde nära en vecka.
Den anställde på Mariebergsskolan hittades död i sitt hem i slutet av september. Då hade mannen varit avstängd med lön i nästan en vecka med motiveringen "opassande beteende gentemot elever".
Dagen före dödsfallet hade dock skolmedarbetaren fått veta vad anklagelserna bestod i. Skolans rektor och en medarbetare på kommunens personalavdelning kallade till möte och berättade att vittnen påstod sig ha sett honom beröra en handfull barn på ett sexuellt sätt.
Uppgifterna hade nått rektorn sex dagar tidigare men någon polisanmälan var ännu inte gjord.
– Vi ställde frågan om det var polisanmält och då säger arbetsgivaren nej. Det framgick inte att man skulle polisanmäla, utan man skulle utreda, säger mannens fackliga ombud som var med på informationen.
Efter mötet tog sig kommunpersonalen till polisstationen i Motala och gjorde en anmälan om sexuellt ofredande. Drygt ett dygn senare påträffades den utpekade medarbetaren död i sin bostad. När åklagaren fick ärendet på sitt bord var det redan försent. Han lade ned förundersökningen när det formella dödsbeskedet kom eftersom åtal inte kunde väckas. Utöver den inledande anmälningsupptagningen hos polisen hann ingenting göras i utredningen.
Efter händelsen har Motala kommun tillsatt en extern och oberoende utredning som ska granska verksamhetens hantering av ärendet. MVT har nekats att intervjua rektorn på Mariebergsskolan med hänvisning till att alla frågor kring ärendet ska besvaras av bildningschef Anders Pantzar. Han ser i dagsläget inte att det gjorts några fel vad gäller avstängningen eller polisanmälan.
Polisanmälan dröjde sex dagar från det att uppgifterna om sexuellt ofredande nådde rektorn. Varför tog det så lång tid?
– Vi måste först ta reda på mer, så att vi har en bakgrund till polisanmälan. Vi skapar ett utrymme för oss själva att ta reda på mer. Personen är ju avstängd och kan inte göra någonting mer på skolan, säger Anders Pantzar.
Han fortsätter:
– För eleverna hade det inte någon betydelse om vi gjorde polisanmälan i samband med den första avstängningen eller när vi informerade medarbetaren om det här.
Varför gick ni inte till polisen innan ni berättade om misstankarna? Finns det inte risk att polisutredningen blir förstörd?
– Så kan det naturligtvis vara. Allt sådant får ju visa sig i den externa utredningen i så fall men utifrån den kunskap och de rutiner vi har så har vi hanterat det här på det sättet vi tycker är bra.
Kammaråklagare Herman Ferner, som ledde den nu nedlagda förundersökningen, vill inte gå in på det enskilda ärendet men ger en allmän kommentar:
– Det är klart att det kan spela roll för möjligheterna att sedan bedriva en framgångsrik förundersökning om man som anmälare berättar för den man anmäler för ett brott, antingen innan eller efter. Det är klart att det kan spela roll, säger åklagaren.
"Utifrån den kunskap och de rutiner vi har så har vi hanterat det här på det sättet vi tycker är bra", säger Anders Pantzar, bildningschef i Motala kommun.
Anders Pantzar menar att kommunen har följt de rutiner som finns:
– Vi har gjort en polisanmälan, vi har gjort socialtjänstanmälan och vi har informerat och stängt av på rätt grunder, säger han och uppger att man haft HR, kommunens personalavdelning, som stöd.
MVT har gjort en genomgång av Motala kommuns krisplaner för skolor och förskolor. Ingen av de 22 planerna för skolan eller tolv planerna för förskoleenheterna har ett avsnitt som handlar om hur man ska agera vid ett sexualbrott. Många andra tänkbara scenarier nämns, exempelvis dödsfall, allvarlig olycka och brand. Här finns även händelser som inbrott och vattenläcka.
I fyra av skolplanerna nämns ordet våldtäkt och då anges det som exempel på en allvarlig händelse. Dock anges inte mer än så och det saknas instruktioner om hur personalen ska agera i dessa fall. I förskolornas planer nämns inget med koppling till sexualbrott.
Varför får sexualbrott så lite eller inget utrymme i krisplanerna?
– Vi har sett att vi måste åtgärda det och det pågår ett arbete med att sexuella övergrepp ska komma med. Sexualbrott har inte varit exemplifierat i krisplanerna utan vi har ju agerat utifrån att det är en krissituation.
Har ärendet på Mariebergsskolan påverkat?
– Arbetet hade redan påbörjats men sedan blir det naturligtvis påskyndat när det sker en sådan här händelse. Då måste vi se till att det finns med i fortsättningen.
Skulle du kalla det en brist i era krisplaner?
– Nja. Egentligen skulle man ha en krisplan där man inte exemplifierar olika saker utan om det blir kris så samlar man in krisgruppen och agerar utifrån det. Man skulle inte behöva exemplifiera men nu har vi gjort det i andra ärenden och då måste vi det i sexualbrott också.
Ni säger att ni har följt de rutiner som finns. Hur ser de rutinerna ut?
– I detta arbete lotsades vi av vår HR-avdelning. Rutinen som följdes var: Rektor får till sig att något hänt och tar kontakt med HR- avdelningen. Personen stängs av efter beslut av förvaltningschef eller ställföreträdande förvaltningschef. Anledningen blir allmänt hållen, till exempel olämpligt beteende. Därefter tas kontakt med berörda vittnen.
– Vi kallar därefter till möte där anklagad och hens fackliga representanter deltar. Den anklagade får anklagelserna presenterade och får möjlighet att berätta hur hen ställer sig till dessa. Därefter görs polisanmälan och socialtjänstanmälan.