Huset ligger mitt i bostadsområdet och Mikael Lindberg säger att det är viktigt att ha en god kontakt med dem som bor runt om.
Han har varit NCC:s projektledare för Bostadsstiftelsen Platens högsta bygge, 15-våningshuset Facklan. Ett tufft men spännande projekt.
– Jag kom in från dag ett, redan 2020. Det är inte så vanligt att vi projektledare har den möjligheten. Ofta går man från projekt till projekt och då är det redan uppstyrt och klart. Men i detta fick jag vara med från början, vilket var lite nya grejer för mig.
Vad var första tanken?
– Jag tyckte det var modigt att bygga ett sådant projekt i Motala.
Arbetsbodarna är borta och Mikael har ett tillfälligt kontor i ett av de andra husen.
– Det är mycket som ska avslutas nu och då behöver vi vara någonstans, säger han och laddar kaffebryggaren.
Han beskriver sig själv som en snart 60-årig gubbe, boendes i Vadstena och gammal plåtslagare. Egenföretagare och fabrikschef står på meritlistan bakåt och sedan några år projektledare på NCC.
– De behövde en platschef för bygget på rättspsyk i Vadstena och jag tänkte att det var bra. Ett spännande projekt, långsiktigt och på hemmaplan.
Men särskilt långsiktigt blev det inte. NCC hade hittat rätt person för att skicka till andra byggen och det har blivit flera, men inget så högt som Facklan.
Bygglovet var inte helt klart när schaktmaskinerna rullade in i början på 2021. Men marklovet fanns och de kunde sätta igång.
– Grundläggningen är inte jättesvår men det är ändå jättemycket kilo som ska ner i marken. Det är inte ett litet hyreshus utan det är rätt rejält.
Höjden ställer krav på många sätt och enligt Mikael valde de projektörer noga.
– Vi valde de som har höghuserfarenhet, vilket är en trygghet. Vi valde också att gå med svenska projektörer på stommen, vilket också är en trygghet även om vi ofta jobbat med duktiga utländska.
Alla byggen påverkas av väder och vind. Mikael konstaterar att på den här platsen blåser det mycket.
– Men vi har haft tur. Jag tror att det blåste in tre torsdagar i rad, men montörerna jobbar bara halvdagen på torsdagar så det påverkade inte så mycket, säger Mikael och förklarar att ”blåsa in” betyder att de tvingas stoppa jobbet för att det blåser för mycket.
Visst finns det en hel del som skiljer ett så högt hus mot andra projekt, men i grunden bygger man bara ett hus menar Mikael Lindberg.
Även logistiken är speciell då mycket material ska många våningar upp. Vi kommer in på den enorma kranen som syntes över nästan hela stan.
– Ja, det var lite speciellt. Vi visste vilken kran vi ville ha och var den skulle stå. Men så uppdaterades markrättigheten som jag hade och vi fick flytta kranen ett antal meter. Då blev det lite nervöst, kommer detta att funka? Det är rejäla tyngder vi pratar om. Men det funkade, säger Mikael med en underliggande känsla av lättnad.
Något som han återkommer till är säkerheten.
– Säkerhetsarbetet är prio ett. Tack vare höjden blir konsekvenserna vid olyckor genast allvarliga. Det är inte bara att man ramlar ner, utan det är om man tappar något, något rasar. Man jobbar med kranar och liftar. Så jag har lagt mycket tid på att hitta risker, ta bort dem och minimera så långt det går.
De har haft flera övningar av olika slag och samarbetat med räddningstjänsten. Det är svårt att förutse allt men att hela tiden hålla säkerheten högt spelar roll, menar Mikael, och att alla vet vad som gäller.
– Vi kan ha tio skyddsombud på NCC men om informationen inte når ut till alla så hjälper inte det, säger han och tillägger att det viktiga är att alla känner att de både kan fråga när något är oklart och berätta om de ser något som inte är bra.
Även brandfrågorna, med räddningshissar, stigaledningar med mera, har varit annorlunda mot övriga byggen han varit med i.
– Ja, det är väl det som skiljer sig mellan detta och ett annat hus. Logistik, säkerhet under byggnation och säkerhet för brand i projektet efteråt. I övrigt bygger vi bara ett hus, säger han och ler stort.
Mikael Lindberg Pyttipanna och ägg blev det ett par gånger till fredagsfrukosten, även om det tar väldigt lång tid att steka alla ägg.
Sammanlagt 431 personer har jobbat på bygget. Det är viktigt att alla känner delaktighet och för att skapa gemenskap krävs ibland lite extra.
– 17 fredagar i rad hade vi matservering till frukost klockan nio. Man behöver göra det ibland, säger Mikael och berättar att det tar väldigt lång tid att steka hundratals ägg på en stekhäll utomhus men att det självklart ska vara ägg till pyttipanna.
Får man känslan av att tillhöra samma företag?
– Nej. Men vi känner dem och har jobbat med flera av projektörerna tidigare. Deras ledande montörer blir som en extra arbetsledare för oss. Och känslan jag har, och som jag fått av dem jag pratat med hittills, är att det varit ett väldigt mysigt bygge.
Att bygga mitt i ett bostadsområde innebär nära till grannarna.
– Vi har ju självklart stört dem jättemycket, speciellt när vi höll på med parkeringen. Men de har kommit ut på balkongerna och frågat och vi har svarat. Vi tjänstemän har policyn att hälsa på alla vi ser, för det är svårare att gnälla på någon man känner, säger han nästan förvånad över hur smärtfritt det fungerat.
– Som hösten 2021 när stommarna kom. Då kom bilarna i 11-timmarspass, en ny bil var 20:e minut, det är jättemycket trafik. Inga klagomål men massor av frågor vilket bara är kul.
Kontakten med grannarna har varit positiv och vissa "herrar" har varit behjälpliga på ett särskilt sätt berättar Mikael.
Och ibland har de haft lite extra hjälp.
– Vi har bevakning med kameror men det finns alltid utrymmen som är svåra att bevaka. Två gånger har det ringt några herrar och sagt att ”det står öppet här, det kan vara inbrott” och så en stund senare har herrarna ringt igen och sagt ”nej, det var inget och vi har skruvat igen så nu är det stängt”.
Nu ska projektet utvärderas och på frågan om det gått som han tänkt, som projektledare och platschef, funderar Mikael lite.
– Vi börjar bakifrån. De flyttade in på rätt dag. Så där höll vi tidsplanen. Vi startade med stommen på rätt dag, och det var lite nervöst, och så hade vi en deadline med dem – ”när har de sista elementet klart så vi kan lägga på taket?” Och det gick också bra. Så ja, det har gått bra.
Kaffemuggarna är tömda och vi går ut. Gardiner och blommor har kommit upp i fönstren på Facklan och hyresgäster går ut och in genom entrén. Mikael skrattar och säger att nu måste det bli en tur i glashissen till översta våningen. Vi kliver in och jag känner mig, helt ärligt, inte bekväm med vad som väntar.
– Men du har ju åkt bygghissen, det är mycket värre än det här, säger Mikael med ett leende.
Det har sagts förut men tål att sägas igen – utsikten är fantastisk.
Åter på marken tittar Mikael Lindberg upp mot huset.
– Det är inte utan att det är med viss stolthet som man lämnar ifrån sig det här projektet. Jag är stolt över slutprodukten också. Det ska stå här länge.
"Det är inte utan att det är med viss stolthet som man lämnar ifrån sig det här projektet" säger Mikael Lindberg.