I början av året överklagades de fem detaljplanerna för marken i Varamon som är tänkta att säljas till Lalandia. I dagsläget pågår tre olika rättsprocesser. Under tiden jobbar man med olika delar som kan hanteras i väntan på domstolsbesked.
– Tillväxt Motala är ute och jobbar intensivt med att se hur näringslivet förbereder sig för en etablering, säger biträdande kommundirektör Jimmy Szigeti.
I kommunhuset flyttas mer och mer arbete över till den projektledningsenhet som ska realisera den nya simhallen. Först har det handlat om att skapa en organisation, nu närmast ska man ta fram ett förfrågningsunderlag för att upphandla bygget.
– Tanken är att upphandla under våren, säger Jonny Hammer på projektledningsenheten.
Kan ni göra det även om detaljplanerna inte vunnit laga kraft?
– Ja, det går att göra villkor i upphandlingen. Det finns inget beslut om det, men sådana diskussioner finns, säger Jonny Hammer.
Att börja bygga kan man dock inte förrän detaljplanerna fått grönt ljus från domstolarna. Det krävs också godkända bygglov — och även de kan överklagas.
– De kan överklagas till länsstyrelsen och vidare till mark- och miljödomstolen. Men man kommer inte ha någon framgång med det om de följer detaljplanerna och det kommer de att göra, säger Hanna Hammarlund, mark- och exploateringschef.
Men vad gäller simhallen ser man problem med den pågående situationen med överklaganden.
– Vi har snart nått punkten då den gamla simhallen behöver reinvesteringar för att kunna drivas. Ju mer processen med den nya simhallens skjuts upp, desto större blir behovet av att rusta den gamla. Jag tycker att det är viktigt att det budskapet kommer fram, säger Jimmy Szigeti och fortsätter:
– Ju mer vi skjuter på projektet, desto större kostnader får vi. Dessutom går vi miste om 40-50 miljoner kronor om året i beräknade skatteintäkter.
I väntan på domstolsbesked passar kommunen och Lalandia på att sprida information om projektet. I slutet av januari ska man träffa riksdagens näringsutskott. Men man sprider också information i närområdet, nyligen var man på besök i Mjölby.
Så var det överklagandena. Ett antal juridiska processer pågår parallellt och samtliga måste lösas för att det ska kunna bli ett badland i Motala. Den största processen handlar om detaljplanerna. De är överklagade till mark- och miljödomstolen i Växjö, men innan de kan ta några beslut måste det vara klart vilka överklaganden som man ska ta hänsyn till. Det hanteras i mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Besked därifrån väntas under början av nästa år.
– Vi har vädjat till domstolen i Växjö att börja titta på överklagandena ändå eftersom de handlingar som lämnats in är i stort identiska och därför spelar det ingen roll hur många sakägare som det handlar om, säger Hanna Hammarlund.
Kommunens förhoppning är att det blir en snabb process när ärendet återupptas, men några besked har man inte fått.
– Det enda de har sagt är att de har resursbrist, säger Hanna Hammarlund.
Ann Westerdahl, rådman vid mark- och miljödomstolen i Växjö, säger att de måste invänta besked om vilka som ska anses ha klaganderätt.
– Vi kan jobba med ärendet, men vi kan inte meddela någon dom. När vi väl får besked från Mark- och miljööverdomstolen kommer vi att ta tag i det här så fort som möjligt, säger hon.
Hur lång tid kan det ta innan det kommer beslut när ni väl fått besked från Mark- och miljööverdomstolen?
– Någon månad är nog mest rimligt, säger Ann Westerdahl.
Ovissheten gällande detaljplanerna innebär osäkerheter kring tidsplanen.
– Egentligen skulle Lalandia börja att sälja stugor i vår, men då måste detaljplanerna vara färdiga så den planeringen ser ut att vara i farozonen, säger Hanna Hammarlund.
I köpeavtalet anges en annan tidsplan med generösare utrymme för överklagandeprocesserna. Där säger man att alla planer ska vara på plats senast 1 juni år 2021.
– Det känns fortfarande realistiskt. Men tanken om att bygget är klart år 2023 känns mer svårt, säger Hanna Hammarlund.
– Och då har vi problem med simhallen. Den beräknas hålla till 2021 innan det behövs större investeringar. Det blir ett ställningstagande om man vill satsa på en simhall som sedan ska stängas. Alternativet är att stänga simhallen. Det kan man, det är inte lagstadgad verksamhet, säger Jimmy Szigeti.
Den andra pågående rättsprocessen gäller rivningsloven för byggnaderna vid Folkets Park. Flera av loven ligger också de hos mark- och miljödomstolen i Växjö. Hur domstolen hanterar dem har kommunen inte någon information om, men också där har man nu svårt att komma vidare.
– Vi har stugorna ute för försäljning, men kan inte sälja dem förrän vi fått rivningslov, säger Hanna Hammarlund.
– Det blir problem. Området börjar bli igenväxt och mer och mer nergånget. Vätterbyn är igång till årsskiftet, men sedan vet vi inte vad som händer. Fast vi kan inte låta det stå och förfalla. Det kan bli så att vi måste se om vi inte ska hyra ut stugorna igen, säger Jimmy Szigeti.
Den tredje rättsprocessen som pågår gäller köpeavtalet. Den frågan ligger hos förvaltningsrätten i Linköping, men någon information om vad som händer där finns inte heller.
– Egentligen har vi en process där sedan förra året som handlar om ett principbeslut om hur försäljningen av fastigheterna ska gå till. Den frågan är inte heller avgjord. Så vi väntar på flera processer där med, säger Hanna Hammarlund.
Karin Christensson från Varamons Vänner reagerar på kommunens synpunkter på överklagandena.
– Det är anmärkningsvärt att frågeställningen om fördröjning ställs. Det här är en demokratifråga och det visar på dålig respekt för vårt rättsväsende, säger hon och fortsätter:
– Att domstolarna har långa handläggningstider är inget vi i Varamons Vänner tar ansvar för.
Hon påpekar också att när det gäller simhallen finns det i dagsläget inga pengar budgeterat för en sådan.
– Det är inte säkert att kommunen beviljas bygglov för simhallen. Området är vattensjukt. En byggnation av såväl simhall som aquadome kommer att påverka såväl grundvatten som Vättern negativt, säger hon.
Även om arbete pågår i kommunen återkommer Jimmy Szigeti flera gånger till uttrycket att de är "i väntans tider".
– Det måste finnas en demokratisk process, men den har verkligen sitt pris, säger han.
Kommer frågan att lyftas med näringslivsutskottet?
– Jag vet inte. Det är klart att om den lyfts så kommer vi att kommentera, säger Jimmy Szigeti.